Sök bland frågor

Fråga träslag i petrus kors

Henrik (43 år) - 2018-01-07 19:25:03

Svar

0000-00-00 00:00:00 -

Fråga Hej!
En bok jag bläddrade i om Johannes Bureus gav mig intrycket att det vid högmässan i kyrkan på 1600-talet var rätt livligt och inte hel koncentration på vad prästen gjorde; det pratades rätt fritt i församlingen redan inne i kyrkan och inte bara på kyrkbacken. Numera, och så länge jag minns, är det andaktsfull tystnad under ritualerna. När och hur sker förändringen? Folkuppfostran, när kommer den?

Thomas (0 år) - 2018-01-07 13:51:56

Svar Det är riktigt att kyrkans ledare och vanliga människor under äldre tid ofta hade olika uppfattningar om hur man rätt visade sin vördnad för Gud och respekt för kyrkorummet. Det finns massor av klagomål över att folk pratade under gudstjänsten, hängde sina hattar på predikstolen eller hade med sig hundar i kyrkan. Det innebar knappast att folk var mindre religiösa än prästerna, de hade bara andra uppfattningar om hur man visade det. En bra bok som handlar just om detta är Göran Malmstedt, "Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige" (2002). Liksom många traditioner idag tror jag vanan att vara tyst och stilla i kyrkan kom under 1800-talet. Man kan jämföra med konserter eller operaföreställningar, som på 1700-talet var ganska livliga tillställningar, där publiken pratade, man besökte varandra i logerna etc, medan åtminstone på sent 1800-tal det var förväntat att råda tystnad i salongen.

2018-01-09 11:50:40 - HG

Fråga Jag har en fråga som länge gnagt i huvudet på mig och den lyder så här: Hur kan Jesus dödsdatum ändras från år till år? Vilket datum dog Jesus? Han har ett födelsedatum som är 25/12 varje år så vilket dödsdatum hade han?

Anna-Lena (51 år) - 2018-01-04 18:52:04

Svar Vi vet inte vilket datum Jesus föddes, faktiskt heller inte vilket år. Det var först på 500-talet e.Kr. som munken Dionysius Exiguus menade sig kunna räkna ut att Jesus föddes det år han kallade år 1 och därmed la grunden till vår moderna tidräkning. Han förlade också födelsedagen till 25 december, men det finns ingen saklig grund för detta. Det brukar anses att kyrkan bestämde sig för 25 december därför att romarna brukade fira midvintersolståndet, så det fanns redan en fest att anknyta till vid denna tid på året. Numera anser man det troligast att Jesus föddes år 4 f.Kr. Han ska enligt evangelierna ha dött under den judiska påsken, men eftersom vi inte vet det exakta dödsåret går det inte att ange ett säkert datum. Man har t.ex. gissat på 3 april år 33 e.Kr.

2018-01-09 11:40:25 - HG

Fråga Jag har hittat en staty några dm lång i skogen. Den övre delen visar en vikingalik mansfigur. Är det historia eller religion? Jag kan inte skicka med en bild här.

Ole (68 år) - 2018-01-03 16:32:00

Svar Om du misstänker att det kan vara något riktigt gammalt du har hittat så ska du snarast ta det till närmaste länsmuseum, för din del i Kristianstad. Expertisen där kan bedöma föremålet och avgöra om det är ett fornfynd.

2018-01-05 14:14:36 - HG

Fråga Efter stadsbranden 1776, fick Askersund hjälp till återuppbyggnad, från olika håll. Bl.a. från staten, i form av 'lotteri'. Vad innebar detta?

Lars-Åke (76 år) - 2018-01-03 14:14:22

Svar Det innebar att staten tillät att man sålde lotter där vinsten gick till återuppbyggnaden. Ett annat vanligt sätt att hjälpa till vid katastrofer var att ta upp kollekt i kyrkorna, antingen i stiftet i fråga eller i hela riket. Det var ganska vanligt med insamlingar av detta slag.

2018-01-05 14:15:57 - HG

Fråga Hej,
Jag har precis varit i Wien och tittat på slott. Hur kommer det sig att Maria Theresa och Franz Joseph hade skulpturer av t.ex. Neptunus? Ansågs inte det hedniskt? Tack!

Anna (30 år) - 2018-01-02 15:34:55

Svar Den klassiska antiken var en självklar referenspunkt för alla bildade människor i Europa under äldre tid (och på många håll långt in på 1900-talet). Grekisk och romersk mytologi, liksom grekisk och romersk historia, lärdes ut i skolorna och användes i politiska sammanhang liksom i estetiska. Man kunde diskutera aktuell politik genom att hänvisa till händelser och personer t.ex. under den romerska republiken, och man kunde personifiera dygder och laster genom att avbilda antika gudar eller hjältar. Att likna kungen vid Herkules var t.ex. väldigt vanligt. Åtminstone sedan skolastikens genombrott på 1200-talet ansåg den kristna kyrkan romarna och grekerna som den bästa sortens "hedningar", de var nästan som kristna. Dante placerade t.ex. gestalter från antiken allra högst upp i helvetet i sin Divina Commedia. Inte bara Schönbrunn utan alla tidigmoderna fursteslott vimlar av antika figurer och anspelningar, och det upplevdes inte alls som anstötligt.

2018-01-09 11:30:27 - HG

Fråga I SVT-programmet Köttets lustar finns det en sekvens om omsorg om djur kopplat till smärtlindring. Resonemanget går så här:

“Fram till mitten av 1800-talet hade människan levt i ständig smärta. /---/ Offentliga, plågsamma avrättningar och systematiska grymheter mot djur var ett sätt att hantera och leva med smärtan. /.../ Men så kom smärtlindringen - lustgas och eter. När människan kunde undvika smärta började hon frukta den. Grymhet mot människa och djur ifrågasattes. Den nya tiden, industrialismen och mildhet kopplades samman.”

Det här lades fram som ett historiskt faktum. Är det det?

Lena (0 år) - 2017-12-27 20:55:12

Svar Det är naturligtvis inte ett faktum utan en tolkning av det faktum att toleransen för våld och smärta har minskat, åtminstone i Västvärlden. Det låter som en plausibel tolkning men knappast den enda möjliga. En amerikansk historiker, Richard Bessel, har nyligen skrivit en bok, "Violence: A Modern Obsession", där han hävdar att det är först under senare hälften av 1900-talet som man i Europa och Nordamerika har fått ett nytt, kategoriskt avvisande förhållande till våld. I tidigare tider och fortfarande i andra delar av världen är våld (och, får man förmoda, smärta) något som är mycket mer vardagligt och accepterat. Jag har inte läst boken men efter vad jag förstår av referat är det andra världskriget Bessel ser som den avgörande brytpunkten. Det är en annan möjlig tolkning och det finns antagligen flera.

2017-12-28 10:25:27 - HG

Fråga Hoppas frågan inte anses allt för enkel men eftersom jag inte hitta svaret på nätet vänder jag mig hit.

Har för mig det finns en viss forskningsstrategi där man väljer att analysera historien från perspektiv som inte inträffade. Exempelvis om en hade blivit president istället för den andra. Om detta stämmer, vad heter strategin?

Lukas (19 år) - 2017-12-22 14:36:47

Svar Genren kallas "kontrafaktisk historia". Man kan läsa en del roliga och tankeväckande exempel på den i boken "Vad hade hänt om...", red. Kristian Gerner (2015).

2017-12-28 10:16:18 - HG

Fråga Hur uttryckte sig folk i tidigmoderna Sverige om klimatet dom befann sig i? Var det vanligt att drömma om sol och värme längre söderut?

Kände allmänheten till hur graviditet uppstår på 1600-talet? I så fall, var det något man försökte förhindra när man hade sex, eller var det bara att föredra med så många barn som möjligt?

Hur var det överhuvudtaget möjligt för Sverige att föra det stora nordiska kriget, med tanke på den pest och missväxt som slog sönder regionen? Vilket för mig till nästa fråga...

Känner man till vanligt folks uttryckelser om krigen på 16- och 1700-talen (speciellt i områden som regelbundet blev härjade, som Finland)? Varför finns det så gott som noll ens mindre uppror mot överhet i Sverige? Hur kommer det sig exempelvis att hattarna 20 år efter stora nordiska krigets slut kunde få igenom ett nytt krig och folk gick med på det? Fanns det någon slags effektiv proto-propaganda? Självklart blev ju folk pressade in i armén av "rekryterare" vilket var att föredra till att bli fängslad eller skjuten, men hur kommer det sig att dessa aldrig organiserade sig före eller efter krigstid för att åstadkomma förändring?

Och slutligen, hur fick folk information om det stora nordiska krigets gång (kan sammanknytas till opinionerna)? Fanns det någon slags skrift som cirkulerade i landet? berättelser från beresta och informerade? Eller var det mest att vänta och se om sonen/maken kom hem igen?

Salem (24 år) - 2017-12-22 12:56:18

Svar Det är många och intressanta frågor, men också svårbesvarade, som du ställer. Generellt tror jag folk förr visste mycket mer än vad vi kanske föreställer oss. Efter predikan läste prästen upp kungörelser från predikstolen, det var nya lagar och andra statliga påbud, och genom dem fick man mycket information, men det var också meddelanden från landshövdingen eller kronofogden, eller grannar som efterlyste bortsprungna kreatur. Rykten gick om allt möjligt, resande berättade saker, och folk förflyttade sig ofta långa sträckor, t.ex. ungdomar som arbetsvandrade. En fascinerande bok som visar hur vanliga människor i Sverige till och med kunde brevväxla med fångna släktingar i Nordafrika är Joachim Östlund, "Saltets pris" (2014).


När det gäller hur staten fick med folk på krig tror jag man måste tänka sig att krig inte var så entydigt negativt som idag. Det var inte bara med tvång man rekryterade knektar, det låg också ett skimmer kring militärlivet. Våld var över huvud taget inte lika tabubelagt som idag. Men det har naturligtvis inte varit roligt att gå ut till en trolig död i fältsjuka. Olika förklaringar har framförts. Vissa historiker menar att statens grepp om samhället blev så hårt att folk inte vågade protestera. Men andra har visat att det ofta förekom mindre protester och missnöjesyttringar. En del historiker menar att den statliga propagandan var mycket effektiv (se till exempel Peter Ericsson, "Stora nordiska kriget förklarat" (2002) eller Anna Maria Forssberg, "Att hålla folket på gott humör" (2005)). Andra menar att det hela tiden fanns utrymme för folk att förhandla, att staten tillät att eliten i bondesamhället fördelade bördorna så att de inte drabbade just dem så hårt (t.ex. Hallenberg & Holm, "Man ur huse" (2016)). Det förekom också protester från drängar och bondsöner som skrevs ut som soldater, t.ex. det som kallats "det sista svenska bondeupproret" och slutade med "slaget vid Klågerup" 1811. Man kan också påminna om att dalupproret 1743 inte riktade sig mot kriget, utan mot att kriget skötts för dåligt.


Man kände väl till hur graviditet uppstod, men det är omdiskuterat huruvida man använde några preventiva metoder. Och vad sa man om vädret? Ja, vi skulle ju gärna vilja stå och tjuvlyssna på gångna tiders människor! Jag gissar att vädret för dem framför allt var något som störde eller hjälpte lantbruket, därför var det antagligen ett väldigt vanligt samtalsämne för alla människor i samhället - hur skulle skörden bli i år?

2018-01-05 14:10:35 - HG

Fråga Vad var de mest sannolika sätten för par att träffas på kring 1910-1920? Hade familjen mycket inflytande på vem som blev ens partner? Var det vanligt att t.ex. träffas genom vänner på fester och liknande? Tänker främst på medelklassfamiljer som bodde i stan om det gör någon skillnad.

Sofia (19 år) - 2017-12-19 17:04:40

Svar Det var vanligt att träffas på dans, eftersom dans var ett omtyckt sällskapsnöje i alla samhällsklasser. Det var nog också vanligt att träffas via gemensamma bekanta, på fester eller arbetsplatser. Ju rikare man var, desto större inflytande tror jag familjen hade på partnervalet, likaså om man var adlig och familjen var mån om att man inte skulle "gifta ner sig". Likaså, om man var en ung kvinna kanske föräldrarna kunde bestämma mer än om man var lite äldre. Evert Taube nekades t.ex. först att gifta sig med Astri Bergman och det tog fem år innan pappan till slut gav efter. Men jag tror att man kunde välja mer fritt vid denna tid än under äldre tid. Dock var det fortfarande ovanligt att man gifte sig långt över klassgränserna.

2017-12-20 15:04:53 - EHU