|
Fråga Banderollen hängd över Restaurang Gondolen
"Skriv på Kung(a)slistan" på ett vykort över Slussen i Stockholm,förmodligen taget omkring 1950. Vad var det för lista man på detta sätt propagerade för?
Tack på förhand
Ivan (78 år) - 2019-01-01 19:26:45
Svar Jag har tyvärr inte kunnat hitta något om detta. En gissning är att det rör en gratulationslista, eventuellt kombinerad med en insamling, i samband med Gustav V:s 90-årsdag 1948. Någon annan som vet?
2019-01-10 13:23:22 - HG
|
|
Fråga Något som jag tänkt på länge men inte fått svar:
1. Varför var Gustav Vasa inte med i Stockholms blodbad?
2. Hur blev han fängslad Danmark? Varför?
3. Hur/var växte han upp?
Gustav (17 år) - 2018-12-28 06:50:51
Svar Gustav Eriksson (av den ätt som senare kallades Vasa) växte förmodligen upp på Rydboholm nordöst om Stockholm. Man vet inte så mycket om hans barndom och ungdom. Efter slaget vid Brännkyrka 1518 enade sig Christian II och Sten Sture d.y. om att förhandla, och utväxlade gisslan. Man brukade nämligen utväxla några relativt viktiga personer som säkerhet inför förhandlingar. Christian II svek emellertid sitt löfte och seglade tillbaka till Danmark med gisslan, däribland den unge Gustav. Han satt i milt förvar på Kalö slott på Jylland (nära Ebeltoft). Men han rymde därifrån, förklädd till boskapsdrivare, och tog sig till Lübeck. Där fick han stöd för att kämpa mot Christian II och återvände i hemlighet till Sverige. Som förrymd fånge ville han förstås inte bege sig till Christians kröning i Stockholm, och som yngre medlem av sin ätt behövde han kanske heller inte närvara. Han befann sig antagligen på en gård släkten ägde i Södermanland när han fick nyheten om Stockholms blodbad, där bl.a. hans far, som var riksråd, hade halshuggits. Gustav var nu plötsligt huvudman för sin ätt och framträdde öppet som upprorsledare.
2019-01-09 11:44:24 - HG
|
|
Fråga Hej!
En kommentar till svaret på fråga 6982: Valland nämns som länder i sydöst, men från nordisk synvinkel ligger länderna som räknas upp i sydväst.
Thomas (0 år) - 2018-12-01 16:16:17
Svar Tack, det var intressant och måste bygga på något jag inte känner till (sådant finns ju!). Jag känner bara till att det använts, i varje fall efter medeltiden, om länderna i syd och sydväst, framför allt om Italien och Frankrike. Adjektivet "valsk" (eller "välsk") användes ännu på 1700-talet om saker eller vanor därifrån, gärna lite pejorativt ("välska seder"). Ursprungligen, på vikingatiden, anses det ha avsett Wales, och "velskur" på nutida isländska betyder walesisk.
2018-12-09 12:02:20 - HG
|
|
Fråga Hejsan
Vi har läst Maj Bylocks bok Drakskeppet och läsningen har fått oss att börja undra mer om vikingatiden. Vi skulle bli väldigt tacksamma om ni hade möjlighet att hjälpa oss reda ur om detta stämde under vikingatiden?
DJUR
Hade de verkligen hundar som husdjur?
Hade de katt som husdjur?
Transporterade man djur på drakskepp?
DRYCK
Drack de verkligen öl och vin? Kunde de tillverka de dryckerna?
Värmde man mjölk och la i honung?
MÄNNISKOSYN
Gjorde man barn till trälar under vikingatiden?
Togs trälar bara från andra länder eller tog man även från Sverige?
Från vilka länder tog man barnträlar? Var Frankrike ett av de länderna?
Dödade vikingar de som man inte tog som trälar? T.ex. de som var sjuka.
KLÄDSEL OCH HANTVERK
Vilken klädsel hade man?
Kunde man väva? Hur gjorde man i så fall?
TROSÅSKÅDNING
Bad man till Freja om man ville ha barn?
ÖVRIGT
Kunde man leva utan näsa på vikingatiden?
Kallades Frankrike för Frankerriket?
Fanns det solstenar?
många vänliga och hoppfulla undringar från åk 4 på på Sandsbro skola.
Elever (10 år) - 2018-11-25 18:35:43
Svar Hundar och katter fanns som husdjur redan långt före vikingatiden. Hundar var mycket nyttiga som vakthundar, vallhundar och jakthundar, och katterna höll rent från möss.
Öl och dess släkting mjöd har man bryggt under vikingatiden. Mjödet ansågs antagligen finare och öl mer vardagligt. Vin kunde man inte tillverka i Norden och det har nog varit väldigt sällsynt här, i så fall importerat i små mängder. Jag vet inte om man har några belägg på honung i varm mjölk, men varför inte? Honung var ett väldigt viktigt sötningsmedel innan man hade bet- eller rörsocker.
Det är svårt att veta hur viktigt och allmänt det var att ha trälar. Var det bara på storgårdarna, eller var trälar en stor del av befolkningen? Vad vi vet är att vikingarna både köpte och rövade trälar, antagligen mest från andra länder, både i öster och väster. Många trälar kom antagligen från Brittiska öarna, inte minst Irland. Det fanns nog tyvärr också barn bland dem, och trälar kunde ju också själva få barn, som blev nya trälar. När vikingarna härjade dödade de nog dessvärre dem som gjorde motstånd. Det var en hård tid.
Kvinnor bar ofta ett slags lång underkjol och utanpå det ett plagg som fästes med dräktspännen, sedan kanske en mantelliknande sak som ytterkläder. Männen bar långbyxor och en kolt som räckte över höfterna, också de kunde ha en mantel eller kappa ytterst.
Vi vet väldigt lite om vikingatidens trosåskådningar. Det som brukar kallas "nordisk mytologi" skrevs ner flera hundra år senare av kristna män och vi vet inte hur mycket som har blivit förvanskat och fallit ur minnet. Därför vågar jag inte gissa om eller hur man bad till gudarna.
Utan näsa? Kan man över huvud taget leva utan näsa? Frankerriket var det rike som sedan, på 800-talet, delades i det som senare blev Frankrike och Tyskland. Antagligen kunde det förra också kallas Frankerriket på vikingatiden; det är ju egentligen samma ord som Frank-rike. "Valland" var ett nordiskt ord för länder i sydöst, ibland använt på Wales, ibland dagens Belgien, ibland Normandie, kanske fler delar av Frankrike.
Egentligen ska ni fråga en arkeolog och inte en historiker om vikingatiden. Det finns så lite skriftliga källor från den tiden att vi historiker inte ofta håller på med den.
2018-11-29 13:55:28 - HG
|
|
Fråga Söker lokalhistoria för Munkfors för åren 1870-1900
Steinar (77 år) - 2018-11-24 21:25:00
Svar
2018-12-26 11:48:23 -
|
|
Fråga Hej
Sitter här och försöker reda ut vilka delstater som var de 13 första i USA.
Jag har tre olika källor och dessa tre nämner tre olika alternativ.
Gleerups digitala läromedel i historia har med Vermont medan Seterra online , engelsk version har Maine och Pennsylvania.
Wikipedia har inte med Vermont och Maine men Pennsylvania..
Kan detta hänga ihop med att historiker inte är överens? Tacksam för svar.
Hälsningar Margareta
Margareta (15 år) - 2018-11-21 13:35:13
Svar Nej, historikerna är (för en gångs skull) överens, men det är lite rörigt på ett par punkter.
De första 13 staterna 1776 var, från norr till söder, Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island, Connecticut, New York, New Jersey, Pennsylvania, Delaware, Maryland, Virginia, North Carolina, South Carolina och Georgia. Vermont deklarerade sig självständigt 1777 men släpptes först inte in i unionen på grund av en gränskonflikt med New York. Det skedde först 1791 då Vermont blev unionens 14:e stat. Dagens Maine var en del av Massachusetts. Det blev egen stat 1820.
2018-11-22 10:04:47 - HG
|
|
Fråga Återigen ett spännande svar vad gäller Ibn Fadhlan, som dessutom avslutas med en fråga. Den skulle kunna leda till många och långa skrivna meningar om jag riktigt släppte loss om det, långt utanför den här spalten kanske. Även utan att segla iväg alltför mycket blir nog det här inlägget i längsta laget. Och kanske det inte platsar i er spalt.
Historia är ju ett roligt ämne för att på sätt och vis kan förklaringar vara både rätt och fel samtidigt, och ibland nästan helt fel och ändå vara väldigt intressanta. Det beror ju på att det handlar om människor med egna historier, så väl som om folk grupperade på olika sätt. Det handlar både om vilka de själva tyckte de var när det hände, och om vilka vi tycker de är, när vi skriver om dem idag. Det kan också handla om något som kanske kallas ethnogenes
Det är som du säger en bra passform mellan skrivna källan och arkeologiska iakttagelser från Skandinavien. Om man nu skulle vara intresserad av att testa den här tesen igen då skulle det vara intressant att veta vad för typer av gravar arkeologerna grävt fram på andra ställen utmed handelsrutterna det handlar om här. Finns det liknande skick som genom konvergens eller lång påverkan gjort att man har ett begravningsskick som i vissa delar liknar det skandinaviska utan att höra till skandinaver?
Här följer lite följdfrågor som kommer upp i mitt huvud när jag funderar kring detta:
Var och hur länge är man skandinav? Pratar vi alltid om folk som reste från Mälardalen eller från Gotland? Eller pratar vi om etappvis handel genom folk från östra sidan av Östersjön, samhällen som talade finska, slaviska eller baltiska språk? Säkert utvecklades snabbt blandsamhällen utmed handelsrutten där det är svårt att veta hur man definierade sej själva redan efter en eller två generationer.
Hur länge kan sådana samhällen ha utvecklats? Den nödvändiga sjöfarten klarade sej nog hyfsat utan segel, så kanske ganska länge. Om det skandinaviska inflytandet bestod i en viking eller pre-viking som slog sej ner och tog lokal fru så var ju hans barnbarn nog väldigt mycket ickeskandinaver, om man inte tog sig fruar från hemlandet och upprätthöll någon form av enklav, handelsstation där man var. Oftast verkar vikingarna inte handlat på det sättet i flera generationer. Det är ju inte så lång tid eller många generationer mellan Rurik och Svjatoslav. Och med Svjatoslav är man väl inne på rysk historia?
Och hur fort gick det för Rollo och hans kompisars ättlingar att bli normander i stället för vikingar? I och för sej med ett påbjudet religions- och kulturskifte, men ändå... Där har vi kanske mer väldokumenterat hur fort det kan gå. (Eller för den delen svenska emigranter till USA, hur länge hade man svenskspråkiga tidningar?)
Jag saknar kanske en välskriven nyare bok eller avhandling som med Ibn Fadhlan's begravningsbeskrivning som utgångspunkt tar upp historien i området kring denna spännande handelsrutt och epok. Som använder sej av expertis inte bara på skandinavisk vikingatid och järnålder, utan även på på alla andra delar av området och dess folk. Och kanske också lite ethnogenes (om det nu kallas så). Troligen kommer man inte fram till någon specifik " så här är det" angående begravningen, men man kanske skulle få en fullständigare bild av historien där. Kanske boken redan finns men jag har i så fall inte hittat den, Och jag läser gärna både på svenska, engelska och franska. Man skulle grejat polska och ryska också, men tyvärr...
Som avslutande knorr så är det inte bara nationalism som kan göra att man helst ser en speciell förklaring. Det kan också handla om att det är lätt att hålla sej inom sitt eget expertisområde när man letar förklaringar. Är man då expert på skandinaviska begravningsskick så uppmärksammar men givetvis just likheter ned det begravningskicket, om det finns sådana, även från en grav långt bortifrån, men man kanske missar andra bitar.
Mvh,
//Tomas
Thomas (60 år) - 2018-11-21 12:08:42
Svar Den här kommentaren till några tidigare frågor och svar om Ibn Fadlans beskrivning av en begravning hos ruserna på 900-talet är ju inte någon fråga, men jag vill ändå lägga ut den eftersom dessa funderingar är intressanta och relevanta om man intresserar sig för historia.
2018-11-21 16:38:13 - HG
|
|
Fråga Jag skriver ett gymnasiearbete om Romarriket i Britannien och här är min frågeställning.
1. Hur påverkade och assimilerade Rom stammarna i Britannia?
2. Vilka konsekvenser hade Roms sätt att erövra och skapa nya medborgare för provinsen?
3. Hur var samspelet mellan klasser och etniciteter i den romerska-brittiska politiska sfären och i samhället?
Mvh Victor H, Sunnerbo gymnasiet
Victor (18 år) - 2018-11-16 08:21:37
Svar Vi löser inte skoluppgifter, men ett bra litteraturtips kan kanske vara Eva Queckfeldt, Romerska kejsardömet.
2018-11-19 13:13:14 - HG
|
|
Fråga Jag skall spela i en teaterföreställning med Ystads Stående Teatersällskap. Försöker hitta USA:s inblandning i mexikanska revolutionen 1910. Stödde USA:s president Zapata och Pancho Villa (upprorsmakarna) eller Mexikos regering? Letat i Wikipedia, men osäkra svar.
Lars (71 år) - 2018-11-13 17:47:53
Svar USA:s relation till Mexiko under revolutionen 1910-1920 är det inte lätt att få klara svar om. Situationen i Mexiko var kaotisk med ett antal upprorsledare som kämpade om makten och stundtals höll presidentmakten. Det verkar inte ha funnits en klar amerikansk politik. USA hade stora ekonomiska intressen i Mexiko och blandades dessutom in genom att olika mexikanska militära grupperingar ibland opererade från den amerikanska sidan av gränsen. President Taft, eller i varje fall hans ambassadör i Mexiko, understödde uppenbarligen Huerta när han tog makten, men hans efterträdare president Wilson förefaller ha velat satsa på en liberal, demokratisk utveckling i Mexiko. Det var dock inte så lätt att hitta någon part som stod för en sådan.
Wilson lät 1914 amerikanska trupper ockupera hamnstaden Veracruz för att försöka upprätthålla ett vapenembargo mot de stridande, men fick dra tillbaka trupperna utan stora resultat. När rebelledaren Pancho Villa 1916 attackerade en stad i New Mexiko sände Wilson åter trupper in i Mexiko för att försöka fånga honom, men det är oklart om det skedde med eller mot den dåvarande mexikanska regeringens vilja. Tyskland välkomnade spänningarna mellan Mexiko och USA och försökte dra in Mexiko på sin sida i världskriget, vilket anses ha bidragit till att USA gick in i det europeiska kriget.
Det var alltså en väldig röra där USA inte hade något entydig politik. De bästa ställena jag hittat på nätet där detta utreds är en sida från Oxford (http://americanhistory.oxfordre.com/view/10.1093/acrefore/9780199329175.001.0001/acrefore-9780199329175-e-269) och en sida om en utställning om mexikanska revolutionen och USA från Library of Congress (https://www.loc.gov/exhibits/mexican-revolution-and-the-united-states/). Titta gärna på dem!
2018-11-19 13:50:07 - HG
|
|
Fråga Tack för svaret angående min tidigare fråga om hur det kommer sej att man alltid, i Sverige i alla fall hävdar att ibn Fadlans beskrivning av begravning av en Rus' hövdings begravning handlar om vikingar.
Jag är väl medveten om de resonemang du redovisar. Jag är väl mer intresserad av graden av sannolikhet, om det finns andra förklaringar och diskussioner om detta. Jag anser att det alltid finns risk för att en slags nationellt önsketänkande skall smyga sej in o styra hur man tänker. Kanske min fråga är mer vetenskapshistorisk än historisk. Och under alla omständigheter tycker jag att om historia skall kallas vetenskap, skall man alltid utsätta sina teorier för ny prövning för att se om ressonemenget fortfarande stämmer. Så gör man ju inom fysik och annan naturvetenskap
Thomas (60 år) - 2018-10-30 14:19:11
Svar Tack för dina intressanta reflexioner. Du har förstås alldeles rätt att faktorer som nationellt önsketänkande kan spela in och det vore intressant att veta om ryska arkeologer har en annan mening. Jag känner inte till att den rådande tolkningen har ifrågasatts i Sverige, men jag är inte arkeolog och egentligen inte den rätte att besvara den frågan. Jag tycker dock det finns så starka indicier, inte minst den goda passformen mellan den skrivna källan och arkeologiska iakttagelser från skandinaviska brandgravar, att jag skulle säga att vi har en tämligen hög sannolikhet.
Många historiker (och nu pratar vi om historiker - arkeologerna får svara för sig själva) skulle väl spontant bekänna sig till den Popperska tesen du framför om att vetenskap innebär att tolkningar ska stå sig mot falsifieringar. Om man ser på praxis är det däremot sällan någon historiker själv visar att hans eller hennes tolkning står sig mot ett falsifieringsförsök. Jag antar att man tänker att det får ligga på den som vill lansera en alternativ tolkning. Vi ser nog intersubjektiv prövbarhet som ett viktigt vetenskapskriterium - undersökningen ska redovisas så att den kan synas i sömmarna och man ska så att säga göra det lätt för den som vill säga emot genom att vara noga med att redovisa utgångspunkter, metod och källor.
Den här diskussionen vetter mot den gamla frågan om humaniora alls är vetenskaper, om vetenskap bara ska definieras utifrån naturvetenskaper och deras "covering law-modell", eller om det är en principiell skillnad mellan olika sorters vetenskaper. Vad tror du själv?
2018-11-05 10:40:48 - HG
|
