Sök bland frågor

Fråga Hej!

När avrättningar iscensätts i spelfilmer så är bödeln ofta klädd i helsvarta kläder och med mask/huva. På några illustrationer jag har sett från europeisk medeltid och tidigmodern tid så har bödeln varken huva/mask eller svarta kläder. Vad hade bödlarna egentligen på sig under medeltid och tidigmodern tid? Vet vi något om bödlar här i Norden beträffande deras utseende?

Tack på förhand!

/André Ivarsson

André (28 år) - 2018-01-29 10:32:08

Svar Det finns en utmärkt bok om de svenska bödlarna, "Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal" (2016) av Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet. Om det inte står i boken tror jag hon är den rätta personen att ställa frågan till!

2018-01-29 15:31:32 - HG

Fråga Vi var några i samma ålder som pratade om telefoner. De andra mindes vevtelefon och att man beställde samtal. Jag mindes bara nummerskivan.
Var det så att systemet med växlar byttes ut vid olika tider på olika orter?

Eva (67 år) - 2018-01-26 18:39:07

Svar Ja, systemet förändrades successivt. De första telefonerna med nummerskiva började tillverkas på 1910-talet och den första svenska automatiska telefonväxeln, där abonnenten alltså själv kopplade sitt samtal och inte behövde beställa genom en växeltelefonist, lär ha öppnats i Växjö 1915. Jag har också sett uppgiften att den första skulle ha funnits i Stockholm 1921. I varje fall automatiserades alla större städer under mellankrigstiden. På landsbygden gick det på många håll långsammare och det var först i början av 1970-talet som de allra sista manuella växlarna försvann (de sista fanns i trakerna av Arvidsjaur). Så samma generation kan ha olika telefonminnen utan att minnas fel.

2018-01-29 15:14:57 - HG

Fråga Jag läste nyligen att Nya Testamentet från början ska ha varit skrivet på en form av standard grekiska, så kallad koine-grekiska. Vilka språk användes under de första århundradena när man mässade? Var det endast latin, eller skedde det även på andra språk?
Tack för er hjälp!

Anders (38 år) - 2018-01-24 23:54:39

Svar Under de första århundradena har man använt grekiska (den variant som kallas koine och var det vanliga grekiska talspråket i Medelhavsvärlden under senantiken). Det var östra Medelhavets lingua franca och de judar som bodde i Rom har utan tvekan talat grekiska. Nya testamentets böcker är också ursprungligen skrivna på grekiska, trots att arameiska var det vanliga talspråket i Palestina och säkerligen det språk Jesus talade. Talspråkslatinet i Italien och Nordafrika blev mer vanligt som liturgiskt språk när kristendomen spreds utanför de judiska kretsarna men länge användes också grekiska. Med Hieronymus bibelöversättning i början av 400-talet, då han översatte Gamla testamentet från hebreiska och Nya från grekiska, skapades kyrkans standardtext av Bibeln på latin (Vulgata). Latinet kom att dominera i kyrkan och under påven Gregorius den store kring år 600 blev det slutligen det påbjudna språket för mässan inom den påvestyrda delen av kristenheten, det som blev den katolska kyrkan.

2018-01-25 13:54:21 - HG

Fråga Hur farlig är pesten nu i jämförelse med cancern? Om jag fick pest nu, skulle det vara lika farligt ändå?

Emilia (11 år) - 2018-01-22 09:23:46

Svar Pest finns fortfarande på en del håll i världen men med den moderna medicinen är det inte en lika farlig sjukdom som tidigare. Dödligheten idag brukar anges till 10 %, alltså en tiondel av dem som blir smittade dör. Dödligheten i digerdöden, den svåra pestepidemin på 1300-talet, varierade mellan 25 och 75 % (högst i södra Europa). Det är svårt att jämföra med cancer eftersom pest är en sjukdom som smittar medan cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 sjukdomar som kroppen utvecklar utan att smittas utifrån. Dödligheten i olika cancersjukdomar är väldigt olika. I lungcancer uppges den vara kring 90 % medan den ligger på cirka 10 % för hudcancer. Då räknar man hur många som lever tio år efter att de fått diagnosen, medan de som dog i digerdöden gjorde det inom några dagar efter att de smittats. Det är alltså nästan omöjligt att jämföra.

2018-01-24 15:33:17 - HG

Fråga Hur och varför övergavs den grekiska mytologin?

Märta (11 år) - 2018-01-22 09:16:53

Svar Den övergavs därför att kristendomen på slutet av 300-talet e.Kr. blev den enda tillåtna religionen i Romarriket. De kristna började då förfölja andra religioner och riva ner deras helgedomar. Det blev förbjudet att tillbe de gamla gudarna, både de romerska och de grekiska.

2018-01-24 15:36:25 - HG

Fråga Hur skulle Hitler invadera Sverige?

simon (15 år) - 2018-01-19 10:32:24

Svar Det fanns aldrig några konkreta tyska planer på att invadera Sverige under andra världskriget.

2018-01-22 08:15:36 - HG

Fråga Hej!

Jag har en fråga om adlande. Jag har läst om att på 1600-talet skedde en explosion av adlande därför att kungamakten ville späda ut adelns och därigenom minska dess betydelse. Jag har också läst nånstans att adlande kunde ske genom att man i princip skickade in citt cv till ”kungen” och då kunde tilldelas adelskap om man hade bra meriter. Det jag undrar nu är om vem/vilka eller vilken instutition som gick igenom detta och beslutade vilka som skulle adlas. Jag antar att kungen inte själv satt med det jobbet? Visste kungen ens vilka alla adlade var?
Jag vet också att skälen till adlande var bl.a. framstående insatser inom politik eller militär. Men finns det några mer speciella skäl till adlande? Jag har t.ex. hört talas om att någon adlades för att ha räddat kungens häst eller liknande?

Andreas (28 år) - 2018-01-18 14:28:32

Svar Adlandet var en högpolitisk fråga på 1600-talet och det var absolut så att kungen (eller den regerande drottningen) personligen fattade sådana beslut. Det var inte bara att sända in något cv. Det fanns flera skäl till det myckna adlandet på 1600-talet. Som expanderande makt i Europa behövde Sverige kunna visa upp status. Svenska diplomater och förhandlare måste ha en rang som passade med deras motparter. De högsta posterna inom armé och flotta skulle besättas av adelsmän, och därför adlades många dugliga militärer. Det gällde även inom det civila ämbetsverket; många dugliga ämbetsmän adlades. Det kunde också vara politiskt opportunt att skaffa sig allierade genom adlande, som drottning Kristina gjorde när hon ville ha motvikter mot den gamla högadeln. Hon hade också problemet med att de stora svenska truppstyrkorna under trettioåriga kriget skulle skäras ner efter freden och officerarna måste belönas; adlande var ett sätt. Staten lånade även stora pengar hos köpmän och entreprenörer och ett sätt att kompensera dem när återbetalningen dröjde kunde vara att adla dem. Att det på olika sätt kommit fram en stor skara nyadlade lågadelsmän som på olika sätt hade kronan att tacka för sin ställning anses ha varit en förutsättning för att Karl XI kunde genomdriva enväldet.

2018-01-22 08:16:28 - HG

Fråga Vilka filmer finns det om vikingatiden som man kan visa i åk 4?

nawsheen (42 år) - 2018-01-16 16:25:29

Svar Jag och min medeltidskollega kan inte komma på så mycket i den vägen. De flesta spelfilmer ger en ganska skev bild av tiden. Den enda vi kommer att tänka på är den isländska "Korpen flyger" från 1984, men den är kanske lite för våldsam för en fjärdeklass?

2018-01-22 10:58:29 - HG, DH

Fråga Hej,
jag är lärare för en åk 6 och jag vill tipsa om denna (och liknande) tjänst för mina elever genom att få svar på en fråga. Vi ska läsa om demokrati och mänskliga rättigheter nu och det eleverna undrar är vad som händer med de länder som bryter mot de mänskliga rättigherna?

Pia (41 år) - 2018-01-13 17:48:15

Svar Det är alltid roligt när yngre människor ställer frågor till oss. Men både skolelever och andra har ofta överdrivna tankar om vad historiker kan. Vi får ofta frågor som snarare faller inom t.ex. arkeologi, konstvetenskap, psykologi, sociologi eller, som denna, snarast statsvetenskap (dvs politik nu och i framtiden). Det finns dock en utbildning i studiet av mänskliga rättigheter som rent administrativt hör under historiska institutionen här i Lund; jag kan tänka mig att någon av lärarna där (se hemsida) kunde besvara frågan (och jag gissar att det trista svaret är att det inte händer någonting).

2018-01-15 10:44:04 - HG

Fråga Hej jag undrar om vad som kanske hade hänt om om de allierade hade vunnit över axelmakterna i slaget vid Gallipoli. Jag frågar det här eftersom jag har ett projektarbete och jag ska skriva om slaget vid Gallipoli!

Mattias (13 år) - 2018-01-10 09:54:07

Svar Man kan aldrig veta vad som hade hänt om det hade hänt något annat än det som faktiskt hände. Man kan bara gissa, mer eller mindre välgrundat. Om ententen hade vunnit hade de kunnat behärska inloppet till Svarta havet och på det sättet få direkt kontakt mellan Ryssland, Storbritannien och Frankrike. Det hade kunnat underlätta deras krigföring. Kanske det Osmanska riket också hade dragit sig ur kriget och Ryssland därmed fått en fiende mindre. Kanske ententens seger kunde ha kommit fortare och kanske också ryska revolutionen inte hade brutit ut, om inte Ryssland pressats så hårt av flera års krig. Men vem vet vad axelmakterna hade svarat med om ententen vunnit vid Gallipoli? Kanske kriget tagit en helt annan vändning.

Sådant här kallas för "kontrafaktisk historia" och är alltid en fråga om gissningar. Det kan göra att vi ser klarare på det som faktiskt hände, eftersom vi kan förstå vilka alternativ som fanns, men kan också bli ganska meningslösa spekulationer.

2018-01-11 16:08:37 - HG