Sök bland frågor

Fråga Det finns uppgifter om att USA:s tredje president T.J. hade en diagnos inom autismspektrumet. Stämmer det eller går det att åtminstone vara övertygad om att han hade det?

Markus (37 år) - 2020-03-14 21:44:20

Svar

Nej, det stämmer inte. Eller rättare sagt, det är omöjligt att fastställa eftersom analyserbart material saknas. För att kunna ställa en sådan diagnos behöver man träffa personen, lär känna personen och ställa relevanta frågor, något som av lätt insedda skäl är omöjligt med Thomas Jefferson. Forskarna tvingas istället utgå från Jeffersons uttalanden, agerande och allmänna karriär, och i detta källmaterial finns ingenting som vittnar om att han måste ha haft detta problem.

 

Att Jeffersons namn ibland nämns i dessa sammanhang beror på Norm Ledgkins bok ”Diagnosing Jefferson: Evidence of a Condition That Guided His Beliefs, Behavior, and Personal Associations” (2000). De belägg som presenteras där är dock, menar jag, föga övertygande.

2020-03-24 14:32:40 - DH

Fråga Hej!
Jag har en fråga angående kung Sverker den äldres hustru Ulfhild Håkansdotter. Läser man på diverse nätsidor av varierande kvalitet (Wikipedia på olika språk med spridda källhänvisningar) kommer följande släktskap fram ända bak till Harald Hårfager.

Ulfhild Håkansdotter
Håkon Finnsson
Finn Håreksson
Hårek Öyvindsson
Eyvind Skaldaspillir
I sin tur barnbarnsbarn till Harlad Hårfager enligt Egils Saga och Snorre

Min fråga är hur solid grund detta vilar på egentligen? Vad kan man med ”rimlig säkerhet” fastslå och vad är rena hugskott? Var bör man klippa av tråden, så att säga? Jag tror att många släktforskare är intresserad av detta, då Sverkerätten letar sig in i många antavlor.

Andreas (47 år) - 2020-03-09 12:38:39

Svar

Den här typen av frågor förlorar sig i de norska kungasagornas och de isländska släktsagornas allmänna vaghet. Snorre Sturlasson och författarna till hans förlagor gjorde sig i många fall skyldiga till genealogiska påhitt, och det är hopplöst svårt för en nutida historiker att skilja fakta från fiktion. Vissa kungar och drottningar betraktas därför som "halvhistoriska", som i fallet med Sigrid Storråda. Min rekommendation är därför att du tar alla dessa förfäder till Ulfhild med en nykter nypa salt. Vi kan vara tämligen säkra på faderskapet (eftersom sådant var viktigt att notera), men inte när det gäller de äldre släktingarna, särskilt inte Harald Hårfagre.

2020-03-25 05:59:40 - DH

Fråga Jag har hört att Sverige var ett av de europeiska länder som hade bland de högsta antalet häxavrättningar. Stämmer det att vi skulle ha haft häxjakt i större utsträckning än många andra i Europa?

Leo (24 år) - 2020-03-03 21:32:10

Svar

Nej, det stämmer inte. När Sverige anges som ett stort häxförföljarland är det i regel eftersom det jämförs med länder som Spanien och Italien. Häxförföljelserna var överlag lindrigare i de katolska Medelhavsländerna, eftersom inkvisitionerna – både den spanska och den romerska – var mer skeptiska till anklagelser och noggrannare i sina juridiska bedömningar av påstått häxeri än de nord- och centraleuropeiska domstolarna. Men om vi lämnar Medelhavsvärlden och blickar mot Central- och Västeuropa finner vi flera riken som var värre än Sverige. Det enskilda land som drabbades värst var Tyskland. Allt som allt tycks omkring 35 000 människor i hela Europa ha avrättats för trolldomsbrott. Antalet avrättade nordbor var färre än 2 000.

 

Den värsta fasen i de svenska häxförföljelsernas historia var Karl XI:s tid, med kulmen mellan 1668 och 1676. Under dessa år dömdes och avrättades omkring 240 människor i Sverige, huvudsakligen kvinnor, sedan de anklagats för trolldomsbrott. Tusentals barn var inblandade i egenskap av vittnen om Blåkullafärder och djävulskult.

 

Anklagelser om häxeri framfördes ännu på 1700-talet på flera håll i Europa, men myndigheterna blev alltmer skeptiska. Gustav III lät år 1779 helt avlägsna trolldomsparagrafen från svensk lag.

2020-03-24 14:22:46 - DH

Fråga Hej!

Hur många tyska och polska legoknektar blev kvar i Skåne efter ryttarinkvarteringarna och de skånska krigen? Hur stor är chansen att man som skåning idag är ofrivilligt släkt med de gamla tyska legoknektarna? Min släkt på pappas sida heter till exempel Lidberg, från början Liedberg. Var det kanske vanligt med sådana tysk influerade namn bland skånska bönder redan innan inkvarteringarna satte fart?

Med Vänlig Hälsning
Rasmus

Rasmus (24 år) - 2020-02-26 12:07:52

Svar

Jag känner inte till att någon har undersökt om utländska ryttare blev kvar i Skåne, men det förefaller sannolikt att åtminstone några skulle ha blivit det. Soldat var ju ett internationellt yrke vid den här tiden och många nationaliteter ingick i arméerna. Det borde alltså vara en möjlighet att en del av oss har sådana anfäder. Men det där ska du kanske snarare fråga om på någon släktforskningssajt; släktforskare är ofta mycket bättre än historiker på sådana personhistoriska frågor. När det gäller efternamn, började vanliga bönder ta sig sådana först under 1800-talet. Även om det finns tidigare undantag, t.ex. på Gotland, skulle jag gissa att ditt efternamn kom till först då. Namn hopsatta av två naturföreteelser (här lid (sluttning) och berg) började borgare ta sig på 1700-talet (fast också här finns äldre exempel), lite grann för att imitera adelns efternamn men inte riskera att framstå som adliga med att ha alltför aristokratiska ord som hjälm eller sköld; senare spred skicket sig utanför städerna.

2020-02-28 10:30:05 - HG

Fråga Vilket språk talades i Sydsverige, till exempel i Halland, innan de germanska språken dvs urnordiskan vann mark. Dvs vad talade folket i de jägar- och samlarkulturer som först befolkade det som i dag är Sydsverige?

Eva (51 år) - 2020-02-23 18:54:29

Svar

Det här är en fråga för språkvetare och inte historiker. Men jag gissar att det enkla svaret är att vi inte vet. Vi har inga källor om språk i Skandinavien före den tid då här talades ett germanskt språk.

2020-02-24 12:40:12 - HG

Fråga Hur långt fram i tiden tillämpades Skånelagen i Halland? Även efter 1645 respektive 1658? I så fall, fick svenska domstolar döma enligt utländsk lag? Vilket språk är skånelagen skriven på, förutom den latinska versionen?

Lars (52 år) - 2020-02-23 18:52:15

Svar

Skånelagen, och senare danska lagsamlingar (recesser), gällde i Halland, liksom i Blekinge och Skåne, också efter övergången till Sverige. Provinserna behöll sina gamla lagar och privilegier. Så gjorde man normalt i Europa vid den tiden när provinser bytte statstillhörighet genom freder, arv eller byten. Men efter skånska kriget, när Sverige varit nära att förlora de skånska landskapen, ville Karl XI knyta dem närmare till Sverige. 1680-1683 fick man adeln, prästerna och städerna i de tre landskapen, med piska och morot, att begära att få gå över till svenska lagar. 1683 infördes de svenska lagarna i Halland. Samma år kan man säga att Skåne, Blekinge och Halland formellt hade blivit delar av Sverige och inte längre provinser.

Domstolar inom det svenska väldet dömde efter många olika lagar som gällde i de olika provinserna. Från en del av dem, som från Livland, kunde man överklaga till Svea hovrätt, som då alltså fick avgöra målen efter livländsk lag. Man kunde också subsidiärt plocka in utländska lagar om man inte tyckte det fanns något lagrum att döma efter i svensk rätt. Därför kan man också ha använt en del svenska lagbestämmelser i Halland även före 1683. Man hade en mycket mer flexibel inställning till lagen på den tiden, och ingen stat i Europa hade en enda lag för hela statens territorium.

Skånelagen är skriven på medeltidsdanska.

2020-02-24 12:37:11 - HG

Fråga Afghanistan kallas ju ofta för imperiernas gravplats eller liknande eftersom ingen stormakt lyckats ockupera landet helt utan att själva försvagas.
Har det någonsin funnits någon utländsk aktör som framgångsrikt lyckats invadera och helt ockupera Afghanistan?

Erik (25 år) - 2020-02-15 13:46:41

Svar

Det bergiga område i Centralasien som idag utgör staten Afghanistan har en väldigt brokig historia, det har tillhört många olika imperier och också ibland själv bildat basen för expanderande statsbildningar; Moghulväldet i Indien kom till exempel från Afghanistan. Det har intagits utifrån många gånger under historien, t.ex. av Alexander den store efterföljare, av mongolerna och flera gånger av perserna. Det som anses som början till dagens stat Afghanistan etablerades i början av 1700-talet, men också denna stat utsattes för yttre expansion. Det persiska riket (Iran) hade tidvis kontroll över området, medan Storbritannien under 1800-talet, i konkurrens med Iran och Ryssland, hade en dominerande ställning där. Ryktet om Afghanistans ointaglighet är, så vitt jag förstår, ganska modernt, och handlar väl om att både ryssar och amerikaner, vår tids supermakter, har misslyckats där.

2020-02-18 14:24:42 - HG

Fråga Hej

Jag undrar om man som historiker, oavsett om man är religös eller inte, konstaterar att profeterna fanns? Sådana som Abraham, Moses, Jesus och Muhammad? Finns det utöver de religiösa skrifterna övertygande grunder till att dessa män vandrat jorden?

Finns det någon känd, bra och neutral bok i ämnet, kanske?

Max (29 år) - 2020-02-12 11:03:28

Svar

Så vitt jag vet har man bara de judiska, religiösa skrifterna som källa för Abraham och Moses och man kan knappast som historiker fastslå att de har existerat (eller att de inte har det). Jesus och Muhammed torde däremot ha funnits. Den övervägande bilden i forskningen om Jesus är att han är en historisk gestalt. Förutom de bibliska skrifterna finns det omnämnanden i andra källor från tiden omkring år 100 e.Kr. som anses belägga det. Detsamma kan sägas om Muhammed, där det också finns icke-muslimska, relativt samtida källor. I båda fallen har det funnits de som hävdat att de är mytiska, men så vitt jag förstår har de inte stort stöd i forskningen. Men det här är frågor som kyrkohistoriker och teologer kan bättre än historiker, och jag vill därför heller inte våga mig på att rekommendera någon bok.

2020-02-18 14:11:51 - HG

Fråga Hej.

Max heter jag och undrar Vilken/vilka är de bästa, mest autentiska böckerna om världshistorien?

Helst någonting relativt kortfattat till en början. 1000 sidor går att hantera, tänker jag mig. Mindre eller lite mer kanske fungerar det också.

Kan Ibn Khalduns böcker vara från dessa ?

Tack.

Mvh Max

Max (29 år) - 2020-02-11 19:48:58

Svar

Ibn Khaldun sammanfattade det stora vetande man hade om världen i den muslimska kulturen på 1300-talet och är mycket läsvärd, men det har ju hänt en del sedan dess, inte minst i forskningen. Det finns en svensk universitetslärobok i världshistoria, En samtidig världshistoria, redaktör Maria Sjöberg, den är på knappt 1200 sidor. En bra amerikansk bok som finns på svenska är McNeill & McNeill, Mänskliga nätverk. Världshistorien i nytt perspektiv (2006). Det finns mer på engelska, t.ex. Merry E. Wiesner Hanks, A Concise History of the World, på knappt 400 sidor. På 1990-talet gav det ut en svensk världshistoria i 15 band, Bra böckers världshistoria, skriven av framstående nordiska historiker, lättläst och med ett fint bildmaterial, den borde finnas på alla större bibliotek.

2020-02-21 11:57:22 - HG

Fråga Hej!

Har USA någonsin haft egna kolonier runt om i världen efter sin självständighet? Idag anser jag att de nuvarande territorierna som inte utgör delstater, till exempel Jungfruöarna räknas som en amerikansk koloni men är osäker på om det går att kalla ön för koloni.

Yilun (21 år) - 2020-02-08 23:49:48

Svar

USA har haft territorier utanför själva statsterritoriet och har det fortfarande. Från början var det bara de 13 ursprungliga kolonierna som var delstater, allt annat kallades territorier och styrdes av den federala regeringen, men områdena i direkt anknytning till USA blev med tiden egna delstater. Utanför detta området köptes Alaska från Ryssland 1867 och var ett territorium tills det 1959 blev delstat. USA tog kontroll över Hawaii på 1890-talet och styrde det som något man nog kan kalla koloni, men också Hawaii blev delstat 1959.

Idag har USA fem territorier som inte är delar av det egentliga USA, fast de inte brukar kallas kolonier. De har alla någon form av inre självstyrelse, sänder inga representanter till kongressen och röstar inte i presidentval. De är i Stilla havet Amerikanska Samoa, erövrat år 1900, Guam, taget från Spanien 1899, samma år som USA också tog Nordmarianerna från Spanien; i Karibien Puerto Rico, också taget i spansk-amerikanska kriget, och Amerikanska Jungfruöarna, köpta av Danmark 1917. Puerto Rico har i flera folkomröstningar avvisat att bli delstat.

2020-02-10 13:22:15 - HG

Sidansvarig: sofia.hermanssonhist.luse | 2024-04-25