Sök bland frågor

Fråga I vår tid startas det krig på grund av att vissa länder skriver sin egen fabulerade historia och agerar utifrån den.
Finns det något forum där olika historiska synsätt ställs mot varandra och där sanningar kan fastläggas. Inom andra vetenskaper skickar forskare in sina resultat till vetenskapstidningar där de granskas av andra forskare och om de befinns vederhäftiga publiceras för att kunna läsas av ett större forum.
Ett liknande förfaringssätt inom historisk forskning skulle kunna öka sakligheten.
Finns någon sådan internationell granskning av historisk forskning?

Sven (71 år) - 2022-03-27 22:49:13

Svar Nej, det finns det inte, och sannolikheten för att ett sådant forum skulle kunna etableras är mycket liten. Orsaken är, vilket du förefaller ana, att historia närmast per definition är ett ämne som kan utnyttjas (och kommer att utnyttjas) för nationalistiska och politiska syften. Blotta tanken att divergerande ukrainska och ryska tolkningar av den gemensamma historiska erfarenheten (eller turkiska och armeniska tolkningar av de båda folkens problematiska historiska relation) skulle kunna utredas och klargöras faller på sin egen orimlighet. Inte ens historievetenskapliga fakta som publiceras i välrenommerade tidskrifter, med mängder av källbelägg, accepteras av folk som av politiska skäl motsätter sig dem. Se bara på de "revisionistiska" tolkningarna av nazisternas förintelsepolitik under andra världskriget.

2022-06-14 16:24:26 - DH

Fråga Är en hängiven släktforskare som har rötter i svensk adel under medeltiden. Händer det fortfarande att det "dyker upp" nya okända medeltidsbrev, eller är diplomatariet att anse som "komplett"? Jag tänker på dokument i utländska arkiv, privata samlingar, återanvänt pergament i bokryggar mm. Finns det hopp om att forskare hittar fler ledtrådar? Gräver själv även i 1600-talet och ser hur mycket "okänt" man kan få fram genom exempelvis inneliggande handlingar och serier som lätt "glöms bort".

Andreas (49 år) - 2022-03-02 16:06:01

Svar Ja, det händer att det dyker upp nya dokument. Detta är faktiskt ganska vanligt, även när det gäller så stora källor som runstenar - det görs sådana fynd kontinuerligt. När det gäller pergament och papper, liksom anteckningar på träbitar och annat organiskt material, återfinns sådant inte bara i arkiv och i gamla böcker, utan också i samband med utgrävningar. Däremot är det mycket svårt att utan vidare få kunskap om alla dessa fynd. Det är endast de medialt intressanta fynden som blir allmänt kända - som när ett tidigare okänt vittnesmål om Stockholms blodbad dök upp härom året.

2022-03-04 15:21:09 - DH

Fråga Hej,

Vad kan jag arbeta efter att ha läst 90 poäng i progressiva historia kurser på Universitet? Jag har 90 poäng i fristående kurser och tänker sätta ihop en kandidatexamen med historia som huvudämne.

Marcus Lundén (39 år) - 2022-03-01 14:25:21

Svar Det enkla svaret är att det beror på hur bra dina uppsatser är, och hur många lediga doktorandplatser det kommer att finnas i landet när du står itu att söka dig till en forskarutbildning. När sådana platser utlyses/ledigförklaras blir det i regel många som söker, varför kvaliteten på deras uppsatser inte sällan blir avgörande för vilka som slinker genom nålsögat.

2022-06-14 16:26:30 - DH

Fråga Ukrainsk etnogenes...hur och när?

Zaprogerna? (utom själva namnet Ukraina)

1800-talets europeiska nationalism

1900-talets fortsättning med Soviet och Nazisttyskland

Soviets upplösning


Det finns en slags fornhistoria som går ungefär så här tror jag: Kievrus, Olika framväxande furstndömmen, Mongolinvation, strider o allianser hit och dit leder till att Moskva var det fustendömme som tog över.
Sedan för just det som är Ukraina idag, olika delar uppdelat på Polen Litauen, var för sej och tillsammans, Ryska imperiet och för Krim, Krimkhanatet, vasallstat till Osmanska imperiet. Namn på olika landsdelar o folk verkar det finnas hur många som helst; Svart och Vit ruthener, Galicien, Lillryssland....Ojojoj vad svårt för en amatör att hänga med.

Kanske är det zaprogkosackerna man ska titta på? Starten var flyktingar från alla dessa statsbildningar, man hamnade i vasallskap till Ryska imperiet med uppgift att försvara gränsen och fick som motprestation vara ifred. Dom försvarade väl tillexempel mot slavraider från Krimkhanatet.
Zaporogerna var inte 100% nöjda med sitt vasallskap till Ryssland, detta gjorde att Ivan Mazepa slog sej ihop med vår Karl XII, en plan som gick fel i Poltava. Alltså början på 1700-talet.
Tror inte att Ukraina användes som namn för nått rike då, det betyder väl "gräns" i slaviska språk idag.
150 år senare när den europeiska nationalismen växte fram (med så hemska resultat) gällde det också Ukraina, som nu användes som namn på folk, språk och eventuellt land, i opposition mot ryska imperiet. Lusten att vara ett folk separat från Ryssland och andra stater kanske fanns med sen Zaporogerna?

En liten tanke om framtiden: Om Ukraina finns kvar efter vad som pågår nu kanske detta kan funka som Ukrainas Vinterkrig. Vinterkriget mot Sovjet har varit extremt viktigt för Finland som nation tror jag, självständigt sedan typ 1918 med svår inre splittring, efter vinterkriget tror jag sammanhållningen och nationsbygget var betydligt stabilare.

En långt PS:
Men jag tycker att Krim var nått helt annat, och att det kom att höra till Ukraina var en helt Sovjetisk konstruktion. Ryssland hade erövrat Krimkhanatet helt separat från Ukraina, och sen hade Stalin skickat iväg Krimtararerna till Uzbekistan främst, och ryssar, och även ukrainare flyttat in i stället.

Tomas (63 år) - 2022-02-27 10:24:52

Svar Jag har svårt att se exakt vad det är som efterfrågas i frågan, men jag antar att det kretsar kring huruvida Ukraina har varit ett rike förr, och hur långt tillbaka det i så fall kan spåras.

För 1900-talets del är det lätt: Ukraina (eller rättare sagt flera rivaliserande ukrainska stater) blev fritt från Ryssland efter första världskriget, och landet måste återerövras med våld av Röda armén. Västligaste delen av landet tog polackerna över. Kort sagt: det fanns bevisligen en ukrainsk vilja till självständighet redan under den sista tsartiden, men den kvästes i blod.

När det gäller äldre historia brukar man fokusera på kosackernas riksbildning på 1600-talet, som i det längsta sökte vara självstyrande gentemot Tsar-Ryssland. Ett intressant exempel härpå är den konstitution för Ukraina som skrevs av kosackhetmanen Pylyp Orlik när han befann sig i exil i Kristianstad på 1710-talet; det latinska originalet förvaras ännu på Riksarkivet i Stockholm.

2022-06-14 15:25:34 - DH

Fråga Finns det något tips om historiebruk angående koreakriget

Linnea (15 år) - 2022-02-25 12:20:01

Svar En bra och lättillgänglig introduktion till Koreakriget på svenska är boken "Koreakriget" av Artur Szulc, som publicerades 2019. När det gäller hur konflikten har hanterats just historiebruksmässigt är det svårare att visa på konkreta analyser, men en sak som knappast kan undvikas - om du vill studera fenomenet - är den viktiga position konflikten kom att få i amerikansk kallakrigs-mentalitet. Koreakriget kom att framstå som en resolut västerländsk kraftsamling för att stoppa kommunistisk aggression, och därför har det betraktats betydligt mer positivt än Vietnamkriget (som ju blev ett misslyckande). Ett känt exempel på detta är den populära tv-serien MASH, som på såväl allvarligt som humoristiskt sätt handlade om ett amerikanskt fältsjukhus i Korea.

2022-02-26 09:17:31 - DH

Fråga Skulle Dagen-D ha kunnat genomförts om militären hade haft satelitspaning som de har idag? Nu kan man ju se ryssarnas truppförflyttningsr i realtid.

Hans (68 år) - 2022-02-18 19:21:07

Svar Nej, en så oerhört omfattande operation hade knappast kunnat genomföras utan att fienden insett vad som var i görningen. Tyskarna lurades ju att tro att invasionen skulle komma vid Calais, där Engelska kanalen är som smalast. Idag skulle de ha kunnat följa de allierades trupprörelser och därmed kunnat föra fram pansardivisioner till landstigningsområdet, med förödande följdverkan för britter, amerikaner och kanadensare.

2022-02-19 10:22:15 - DH

Fråga Hur rättfärdigade man att sända unga människor till västfronten under första världskriget?

A (17 år) - 2022-02-15 12:44:38

Svar Massrekryteringen av soldater behövde egentligen inte motiveras, menade staternas ledningar, eftersom det var så uppenbart att alla måste bidra för att segern skulle vinnas. De flesta höll också med, även om det förekom pacifistiska protester (till exempel från Keir Hardie i Storbritannien och vänstersocialister i Tyskland). Den bakomliggande orsaken var den starka nationalismen, som kulminerade i Europa vid just denna tid.

2022-02-16 15:09:48 - DH

Fråga Hej! Jag har funderat på en sak då jag läst om Jämtlands historia. de första människorna som kom till jämtland var ett sorts jägarfolk som var germaner. är det så att vi som är jämtlänningar har kvar DNA/ursprung från germanerna idag? Så att vi har både nordiskt och germanskt ursprung eller är vi bara "nordiska"?

Sonja (20 år) - 2022-02-14 11:41:44

Svar Utforskningen av Sveriges äldsta demografiska hävder befinner sig just nu i ett dynamiskt skede. Tack vare DNA-tekniken kan vi synliggöra mängder av folkvandringar och immigrationsvågor, men forskningen befinner sig bara i begynnelseskedet, varför vi måste vara försiktiga med att dra slutsatser.

Så mycket står dock klart att de germanskspråkiga indoeuropeernas immigration till Norden, liksom immigrationen av samernas anfäder, föregicks av ett antal tidigare invandringsvågor från flera håll (söder, väster och öster). De allra äldsta invandringsvågorna (renjägarna under äldre stenålder och äldre mesolitikum) har inte lämnat efter sig särskilt många spår i vårt DNA, men de senare invandringarna har gjort det. Dagens nordbor har förfäder och förmödrar bland såväl indoeuropeer som deras föregångare.

2022-02-19 10:26:14 - DH

Fråga Hej!

Min 93 åriga pappa har gjort följande observation:

Man verkade under det första världskriget inte i media rapportera att människor dog i kriget. Man rapporterade att människor blev tillfångatagna, men inte att de dog.

Min far bygger denna observation på att han läst årgångar av tidskriften Hvar 8 dag för perioden kring det första världskriget.

Kan min fars observation extrapoleras till att gälla för hur man vid tiden för andra världskriget i press ville beskriva krig som något som inte dödade, utan ledde till tillfångatagande?

Om det stämmer att krigets problem beskrevs på det sätt som min far observerat i tidskriften Hvar 8 dag, finns det då någon som skrivit något om detta?

Med vänlig hälsning
Tomas Risberg

Tomas (61 år) - 2022-02-13 20:05:08

Svar Nej, sådana jämförelser kan inte göras. Vi vet nämligen att folk som stupade - det vill säga då man visste med säkerhet att de stupat - blev ihågkomna, bland annat genom att deras anhöriga uppmärksammades på dödsfallet, ibland med ärebetygelser. Problemet var osäkerheten. Om man inte kunde belägga ett dödsfall varken kunde eller ville man sprida information om det till omvärlden. Det handlade inte bara om propaganda för hemmafronten, alltså om viljan att osynliggöra egna motgångar, utan också om ärlig osäkerhet.

2022-02-21 06:40:15 - DH

Fråga Kalenderåret innehåller 12 månader vilket jag antar har en koppling till månvarv. Året innehåller däremot ca 13,3 månvarv om jag inte har fel .
Hur kommer det sig att Året har 12 månader och inte 13. Finns det exempel på tidräkning som innehåller 13 "månader"

Anders During (57 år) - 2022-02-08 15:51:14

Svar Kalenderåret med 12 månader går tillbaka till mesopotamisk forntid, och den resulterar mycket riktigt i en skevhet i förhållande till solkalendern. Detta syns inte minst i de judiska och islamiska "månåren", med glidande månader (med följd att exempelvis ramadan firas vid olika tidpunkter, i takt med att månaderna förskjuts i tid). Israeliter, greker, romare och mängder av andra folk övertog kalendern och justerade den stundom för att bättre passa solårets rytm - till exempel på Caesars tid, då den julianska kalendern infördes i Rom.

Någon kalender med 13 månader kan dock inte beläggas i skrift. Det finns antropologiska hypoteser om att vissa stenåldersfolk räknade med 13 månader, men det finns inga bevis.

2022-02-19 10:30:11 - DH