Sök bland frågor

Fråga Hej! Om jag kunde få träffa någon från 1500 talet, t.ex. Gustav Vasa, skulle vi kunna konversera med varandra, förutsatt att vi höll oss till ett ämne som vi båda kunde känna till - t.ex. agrarhistoria.

Roger (74 år) - 2013-12-22 18:54:15

Svar Om du vill få ett kvalificerat svar ska du vända dig till någon inom ämnet nordiska språk i stället, men min gissning är att efter lite tillvänjningssvårigheter skulle ni kunna någorlunda förstå varandra. Det vore antagligen värre att förstå Magnus Eriksson på 1300-talet. Gustav levde efter de stora förändringarna i svenskan under senmedeltiden, med ett massivt lågtyskt inflytande, som skapade den moderna svenskan. Om ni skrev brev till varandra tror jag det vore ännu lättare. Så här skrev Gustav till bönderna 1555:

"Sammaledes vore ock nyttigt, om I villen granneligen betänkie och övervägie hos eder själve [...] huru myckin boskap I have och huru myckit foder I behöve till att föde samme eder boskap med över vinteren; och thär I förnimme, att fodret icke vill räckie till så myckin boskap, så vore thet bättre, att thet bleve slaktet eller sålt [...] uppå thet att then boskap som i live är icke måtte så jämmerligen och ömkeligen svälte".

2014-01-09 09:58:22 - HG

Fråga Hej
Hur kan man förklara att Magnus Stenbock är så lite hedrad i den svenska historien. Borde inte han framhållas mer, borde vi inte tom ha en årlig Stenbocksdag :-)

Odd (65 år) - 2013-12-22 08:34:28

Svar

0000-00-00 00:00:00 -

Fråga Att den medeltida agrarkrisen utlöstes av digerdöden verkar ju vara ett rimligt antagande. Men ofta ser man uppgiften om att det var agrarkrisen som slog till först, redan i början av 1300-talet. Vad vet man om detta i dag?

Mats (75 år) - 2013-12-19 15:14:36

Svar Det är riktigt att det finns symptom på kris redan under tidigt 1300-tal. Gårdar som relativt nyligen hade tagits upp och låg på magra jordar, som t.ex. långt uppe på bergssluttningarna i Norge eller i Alperna, började avfolkas. En del forskare har velat se detta som tecken på att man nått ett bebyggelse-, befolknings- och lantbruksmaximum, givet den tidens teknik och organisation, och att det måste komma ett bakslag. Digerdöden ska så ha kommit som grädden på moset, en förvärring av en redan dålig situation, och bidragit till krisens förlopp men inte varit dess grundorsak. Senare års forskning har emellertid velat "återupprätta" digerdöden. Flera studier tyder på att dödligheten varit ännu större än man tidigare antagit (se t.ex. Dick Harrisons framställning i "Stora döden" (2000)). Om man lägger huvudvikt vid digerdöden, måste man se krisfenomenen vid början av 1300-talet som tillfälliga och inte tillräckliga för att utlösa en sådan omfattande ödeläggelse. Samtidigt ska man komma ihåg att det var stora regionala variationer. I t.ex. stora delar av Sverige (Norrland, Finland) tycks bebyggelsen ha fortsatt expandera under senmedeltiden, trots digerdöden.

2014-01-06 11:20:29 - HG

Fråga Hej,

Jag har försökt leta reda på information om Sveriges militära styrka runt år 1900, men verkar inte kunna hitta någon beskrivning över detta. Alltså, antalet soldater, skepp, förband, etc.

Vet ni någonting om detta, i runda siffror skulle vara tillräckligt, alltså, antalet aktiva soldater, reserver. Eller om det finns några källor på detta område.

Tack på förhand,
Victor Jangdal

Victor (16 år) - 2013-12-19 10:19:06

Svar Jag föreslår att du vänder dig till Försvarshögskolan, som har en militärhistorisk avdelning där det finns forskare som borde kunna hjälpa dig!

2013-12-20 14:28:48 - HG

Fråga Hej, jag går tredje året på gymnasiet och jag har fått i uppgift att fråga historiker om EN viktig historisk händelse mellan åren 1945-2000.

Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Elin

Elin (18 år) - 2013-12-18 08:49:43

Svar Om jag skulle lyfta fram en händelse, skulle det bli Berlinmurens fall 1989. Den startade den händelseutveckling som ledde till att kommunistdiktaturerna i Östeuropa försvann, Sovjetunionen löstes upp, Tjeckoslovakien delades, Jugoslavien föll sönder, Warszawapakten försvann och den period av motsättningar mellan Väst och Öst och delning av Europa som vi brukar kalla "kalla kriget" upphörde. Det var utan tvekan en händelse som fick väldiga konsekvenser för världen vi lever i nu. Men i andra perspektiv finns det säkert andra händelser som kan pekas ut, det går aldrig att fastslå "det allra viktigaste" i historien. Dessutom är det viktigaste inte alltid "händelser" som man kan avgränsa tydligt, det kan vara mer långsiktiga och svårgripbara förändringar, t.ex. förändrade synsätt på manligt och kvinnligt.

2013-12-18 15:01:22 - HG

Fråga Hej jo jag undrar varför det aldrig var någon träl i den nordiska historien som rymde ifrån sin gård. Eller om dom gjorde det så skulle jag gärna vilja veta vad som hände eftersom det verkar vara något som blivit mörkat mycket.

milton (18 år) - 2013-12-15 12:52:33

Svar Vi vet väldigt lite om den nordiska träldomen (slaveriet). Uppenbarligen hade man trälar, det framgår t.ex. av de äldsta bevarade lagarna, men vi vet inte hur viktigt och utbrett systemet var. En del historiker tror att träldomen var ett viktigt ekonomiskt system och att många gårdar drevs med trälar, andra tror att det bara hade marginell betydelse. I de isländska sagorna, som är de utförligaste källorna vi har i Norden från denna tid, nämns ofta trälar och frigivning av trälar, men de är skrivna 200, 300 eller 400 år efter de händelser som de berättar om och därför omöjliga att kontrollera. Den mest kända episoden där trälar rymmer är historien om hur Hjörleifur Hróðmarsson, fosterbroder till Islands påstådde förste kolonisatör Ingólfur Arnarson, under den första vintern på Island slogs ihjäl av sina irländska trälar (trälar var förmodligen ofta utländska krigsbyten). Trälarna ska sedan ha rymt till Vestmannaeyjar, som fick sitt namn efter dem ("Västmännens öar"), där Ingólfur sedan spårade upp dem och dödade dem. Men om det är sant vet vi inte.

2013-12-18 14:49:33 - HG

Fråga Varför har man ibland kallat den tidigmoderna tiden för skräckens århundraden?

Tina (18 år) - 2013-12-11 18:49:15

Svar Jag har aldrig hört detta uttryck. Med "tidigmodern tid" brukar man mena tiden mellan medeltiden och det vi upplever som vår egen tid, även om det är oklart när man ska sätta den senare gränsen. Oftast menar man 1500-, 1600- och 1700-talen, och ofta tänker man särskilt på europeisk historia när man gör denna periodisering. Att denna tid i Europa skulle ha präglats av "skräck" mer än andra epoker känner jag inte till att någon har hävdad. Snarare är det väl 1900-talet som har fått beteckningar som "katastrofernas århundrade" eller, som den engelske historikern Eric Hobsbawm kallade det, "the age of extremes". Då tänker man på världskrigen, judeutrotningen och diktatoriska riktningar som nazism, fascism och kommunism. Sådana excesser gick man inte till under tidigmodern tid.

2013-12-12 09:05:28 - HG

Fråga Hej!
Jag läser i Göta hovrätts brottsmålsutredning från år 1672 rörande ett barnamord i Enslövs socken, Hallands län. Prästen har begravt ett påstått dödfött barn på kyrkogården, men misstankar om barnamord uppstår och man får göra en gravöppning. Jag blev förvånad över att ett dödfött (och därmed odöpt) barn fick begravas på kyrkogården vid denna tid. Var detta korrekt agerat av sockenprästen? Jag trodde inte detta var brukligt. Kan det ha varit så att man lagt fostret på den norra sidan, eller vid muren eller något liknande? Tankar och funderingar härom skulle mottagas mycket tacksamt.
Bästa hälsningar,
Andreas

Andreas (40 år) - 2013-12-09 12:30:42

Svar Kyrkoritualerna var inte så enhetliga före 1686 års kyrkolag och 1693 års kyrkohandbok (vilka just hade till syfte att skapa enhetlighet i kyrkoskicken i Sverige , inklusive de nya landskapen). Därför kan vi inte förvänta oss en lika enhetlig tradition före dessa årtal som därefter. Vid denna tid är det 1614 års handbok samt 1591 års kyrkolag som gäller i Sverige men Hallands län följde fram till 1681 dansk kyrkoordning, vars innehåll jag inte är särskilt bekant med.

När det gäller svenska förhållanden var det dopet som gav inträde i församlingen och som därför berättigade till begravning på kyrkogården. Men detta var något som alltid "förhandlades" i den vardagliga praktiken – man arrangerade nöddop för att ge sken av att barnet var döpt, man la ned barnet i graven i samband med andras begravningar osv. Den enskilda prästen kunde säkert bli hårt trängd av församlingsmedlemmar som önskade att barnet skulle begravas på kyrkogården.

Visst kan det vara så som frågeställaren föreslår att barnet begravts på ett avvikande ställe t.ex. vid kyrkogårdsmuren. Sådant finns det exempel på, men vi kan inte veta säkert i det enskilda fallet. Dock visar fallet att man tagit ett dödfött barns födelse på stort allvar och både begravt det och skapat en rättsprocess omkring dödsfallet. Dessvärre är det nog så att detta handlat mindre om samhällets omsorg om det lilla barnet (som säkert var av oäkta börd) än om ivern att bestraffa sedlighetbrott och att jaga syndare, vilket uppfattades som ett samhällsansvar i denna tid.

2013-12-18 17:13:52 - MLC

Fråga Hej!
Jag ska fördjupa mig i folkmordet på armenierna och skulle vilja veta om man kan dra några samband mellan andra händelser i världen, t.ex. som konflikterna i Syrien just nu?

Johanna (17 år) - 2013-12-07 17:09:38

Svar Folkmordet på armenierna 1915-1917 är inte kopplat till den nuvarande tragedin i Syrien, även om det syriska området vid tiden för folkmordet tillhörde det osmanska rike där massakrerna förövades. Men det finns inga som helst samband. Det betyder inte att folkmordet saknar nutida aktualitet. Den turkiska statens förnekande av det skapar ständiga konflikter, med både Armenien, armenier i diasporan och andra länder som erkänt folkmordet. En anledning till att Turkiet mött problem i förhandlingarna om medlemskap i EU är just detta förnekande. I det konfliktfyllda sydkaukasiska området, där det finns starka motsättningar mellan Armenien och det Turkiet närstående Azerbajdzjan, är olika tolkningar av folkmordet en viktig anledning till varför det är så svårt att nå fred.

2013-12-12 09:02:14 - KGK

Fråga Hur är relationen mellan grupper i samhället under upplysningen?

Johan (17 år) - 2013-12-03 12:45:24

Svar Detta låter som en typisk "skolfråga", ställd av din lärare och som du antagligen kan besvara utifrån lärobok eller undervisning. Isolerad från sitt sammanhang är den alldeles för vid för att besvara. Vilket samhälle? Vilka grupper? Vilka relationer? Vad avses med "upplysningen" (kulturrörelse, epok?)?

2013-12-05 15:36:18 - HG