Sök bland frågor

Fråga Jag vill minnas att jag för längesen i en populärvetenskaplig bok om Sveriges/nordens historia (alternativt i en om antikens Grekland) läste ett kort stycke om att amasonernas ursprung enligt någon historieskrivare kunde härledas till det landområde som idag är Finland. Jag vill också minnas att denne historieskrivare levde under antiken, men mer troligt kanske är att hen var mer sentida och av intresse att sätta Skandinavien på kartan. Hur som helst har jag försökt hitta detta stycke igen, men misslyckats. Nu börjar jag tro att jag drömt alltsammans. Därför vänder jag mig till er.

Finns det några historiska källor som hävdar (eller i alla fall diskuterar) att amasonerna skulle ha funnits i Finland?

Bästa hälsningar,
Martin

Martin (31 år) - 2018-10-29 14:29:13

Svar Källan är Adam av Bremen, som skrev sin historia om ärkebiskoparna i Hamburg-Bremen och deras mission i Norden på 1070-talet. Han har en mängd ganska exakta upplysningar om Danmark och Norge, men är mycket vagare när det gäller Sverige och när han lämnar det han kallar svearnas land förefaller det mest vara myter och skrönor han återberättar. Han nämner på flera ställen ett "kvinnornas land" av amazoner någonstans på andra sidan Sverige. Man har tolkat det som att han talar om länder på andra sidan Östersjön, kanske dagens Finland eller Estland. "Där finns det amazoner, hundhuvuden, cykloper, som har ett enda öga i pannan" och varelser som "springer på ett ben" samt kannibaler. Det finns ingen anledning att tro på uppgiften om amazoner när den uppträder tillsammans med andra fantasivarelser. Det var närmast en vandringsmyt redan under antiken att bortom den längst bort kända världen bodde det underliga varelser, t.ex. amazoner.

2018-11-02 12:29:15 - HG

Fråga Jag undrar över i vilken utsträckning befolkningen kunde använda/läsa runskrift? Var kunskapen begränsad till vissa målgrupper eller kunde allmänheten läsa runor?
Och när det latinska alfabetet introducerades - de som kunde runskrift lärde de sig då runskrift? Till vilka var kunskapen om användandet av latinska alfabetet begränsad, ifall den var det alls?
Tack!

Ellie (18 år) - 2018-10-22 11:25:30

Svar Det finns förstås inga källor som direkt kan belägga vilka eller hur många som kunde hantera runor eller latinska bokstäver på medeltiden, men ingenting pekar på någon mer utbredd läskunnighet. Runkunskapen har antagligen varit förbehållen ganska få människor. Runorna betraktades som magiska och inte vem som helst kunde rista dem. Förmodligen var det heller inte så många som kunde läsa dem. Men samtidigt vet vi att runor använts folkligt under hundratals år efter de latinska bokstävernas ankomst, faktiskt ända in på 1800-talet i vissa bygder. De användes för korta inskrifter för att tala om vem som ägde eller gjort något föremål, vanligen av trä, och de användes till så kallade runkalendrar, trästavar med runor på som man använde för att hålla reda på tiden. Det är alltså inte helt lätt att besvara den delen av frågan entydigt.

Det latinska alfabetet har ursprungligen varit ett verktyg för kyrkans män. Alla texter som skrevs på pergament skrevs länge på latin. Kyrkans män var de som hade utbildning och de var länge nödvändiga för att man skulle kunna sätta upp rättsgiltiga handlingar. Skrivkunnigheten på medeltiden var något ganska exklusivt. Under 1300-talet sker en förändring, fler dokument börjar skrivas på svenska och det förefaller som om även den världsliga aristokratin under senmedeltiden tillägnar sig konsten att läsa och skriva. Vanliga människor började i större utsträckning kunna läsa och skriva först på 1700-talet och läs- och skrivkunnigheten blev allmän på 1800-talet.

2018-10-31 10:45:54 - HG

Fråga Min pappa, som ägnar sig åt släktforskning, berättade nyligen för mig om en en fattig släkting (en kvinna) som dog på 30-talet, och vars dödsbos ”resultaträkning” slutade på minus pga skulder för bl.a. försörjningsstöd från kommunen. Det visade sig att hon av flera olyckliga skäl hade varit fattig länge och fått försörjningsstöd en lång tid. Jag har läst mig till att så fattiga människor inte tilläts rösta i politiska val (förrän 1945) pga ordentlighetsstrecken. Jag vill gärna läsa mer om dessa rösträttsundantag, människorna som omfattades och deras situation, och undrar ifall ni kan ge mig en ingång till litteraturen eller peka mig i rätt riktning. Tack!

Mikael (37 år) - 2018-10-21 17:16:02

Svar Den enda avhandling som finns om strecken är Ebba Berling Åselius, Rösträttsstrecken i svensk politik 1900−1920, som rör tiden före den s.k. allmänna rösträtten, men mer forskning är på gång. Ett stort projekt pågår just nu om rösträttens begränsningar. Projektet har en egen hemsida med information om de medverkande, men har i skrivande stund ännu inte publicerat sina resultat: https://allmanrostratt.wordpress.com/. I december publiceras antologin Rösträttens århundrade. Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (red. Lena Wängerud, Ulrika Holgersson), där det kommer att finnas ett kapitel just om denna fråga. Och under hösten kommer också ett temanummer av tidskriften Arbetarhistoria kring begränsningarna i rösträtten. Så det kommer snart att finnas mer att läsa och goda ingångar i litteraturen!

2018-10-22 13:11:03 - EHU, FE, UH, ME, BL

Fråga När jag var barn i slutet av 40-talet förmanades vi barn att inte leka med nedfallna löv på hösten på grund av risken för barnförlamning. Ligger det något i detta?

Birgitta (75 år) - 2018-10-19 13:34:50

Svar Det förefaller vara en felaktig föreställning, som dock var allmän i Sverige och levde vidare ännu in på 1960-talet. Se: http://www.psykmuseet.se/2013/12/vanforeanstalt-for-poliodrabbade-barn-pa-vasterviks-hospital-1912/.

2018-10-30 11:22:10 - HG

Fråga I samband med Versaillesfreden så ändrades gränsdragningen mellan Tyskland och dess angränsande länder i öst. Vad innebar det här för människors medborgarskap? Om man t.ex. var född på en plats som var en del av Tyskland innan kriget, men som blev en del av Polen efter, fick man då dubbla medborgarskap?

Alexandra (0 år) - 2018-10-07 14:36:35

Svar När medborgarskap började lagregleras i en rad länder på 1800-talet var principen oftast att man bara kunde ha ett medborgarskap. När någon från ett annat land blev medborgare erkände det nya landet inte det gamla medborgarskapet och många länder krävde att man skulle säga upp sitt gamla medborgarskap för att få ett nytt. Utan att känna till detaljer finner jag det alltså otroligt att t.ex. Polen skulle erkänna annat än polskt medborgarskap för dem som bodde inom det återupprättade Polens gränser efter första världskriget. Antagligen förlorade folk sina gamla medborgarskap när gränserna ändrades. Tyskland tillämpade dock principen att den som var av tysk etnicitet men född utomlands, t.ex. i de tysktalande minoriteterna runt om i Östeuropa, genast fick medborgarskap vid en flyttning till Tyskland.

Dubbelt medborgarskap är alltså en ganska sen företeelse, som har erkänts i en rad länder först under de senaste 20-30 åren.

2018-10-09 16:08:47 - HG

Fråga Hej! Jag går första året på gymnasiet, och arbetar just nu med en uppgift på historian som handlar om Romarrikets fall. Min fråga till er är:"vad hände med Romarriket efter undergången?". Försvann allt drastiskt, eller fortsatte det att leva kvar fast som del i något annat rike? Tack på förhand!

Thea (16 år) - 2018-10-05 11:05:37

Svar Det diskuterats en massa om "Romarrikets fall", vad som orsakade det, hur allvarligt det egentligen var, om man alls ska tala om "fall", etc. Det som i varje fall försvann var den västliga delen av Romarriket, med centrum i Rom. Rent politiskt upplöstes det och invandrade folkslag som goter, langobarder och franker upprättade nya riken på dess område. Men det var bara den västliga delen, den östra delen av Romarriket, som ofta kallas Bysans, med huvudstad i Konstantinopel, blev kvar i 1000 år till. Under 500-talet stärktes det och återerövrade också för en tid Italien. Men även i väst bevarades mycket från Romarriket, inte minst kristendomen och kyrkoorganisationen. Man kan säga att i väst var det kyrkan som förde det antika arvet vidare.

Lite läsning om det här, som kanske finns på skolbiblioteket men i varje fall säkert på kommunbiblioteket, är Eva Queckfeldt, "Medelhavsvärlden. 3000 år av historia" (som på slutet diskuterar Roms fall), och Dick Harrison, "Krigarnas och helgonens tid. Västeuropas historia 400-800 e.Kr." (om vad som hände sedan).

2018-10-05 11:35:39 - HG

Fråga Har läst att det anses att de första människorna uppstod i Afrika. och sedan spred sig vidare? Är det sant? Och i så fall, varför just där? Kunde de inte uppstå på flera olika ställen på jorden ungefär samtidigt?

Anne (64 år) - 2018-09-27 07:25:07

Svar Egentligen är det inte en fråga historiker kan svara på. Vi brukar arbete med de senaste få tusen åren, när det finns skriftligt källmaterial, och här rör vi oss över 100 000 år tillbaka i tiden. Men så vitt jag läst mig till är det idag närmast enighet om att det mest troliga är att den moderna människans ursprung är Afrika ("Out of Africa-hypotesen"). Genetiska data anses visa detta. Det har funnits konkurrerande teorier om en uppkomst på flera olika ställen (polygenes-teorier) men forskningen har i stort sett lämnat dem.

2018-09-27 16:21:30 - HG

Fråga Vad betyder ordet Kapurja?
Tacksam för svar
Irene

Irene (70 år) - 2018-09-20 11:47:02

Svar Jag har förgäves sökt efter uppgifter om detta märkliga ortnamn i Kristinehamn. Frågan bör ställas till någon språkvetare som är expert på ortnamn. Försök med http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn.html.

2018-10-05 11:46:21 - HG

Fråga Funderar ibland på ord, namn och uttryck.
En värmlänning uttalar inte ä utan det blir Varmland.
Min fråga är, varifrån kommer ordet/namnet Värmland?
Har det med svedjandet att göra och den värme som utvecklades när man svedjade?

Irene (70 år) - 2018-09-20 11:44:59

Svar Nej, det är nog inte svedjebruket som gett Värmland namn. Den vanligaste teorin hos ortnamnsforskarna är att namnet betyder "värmernas land", och att värmer skulle ha varit de som bodde kring ån Värma (Värmen), den å som avvattnar sjön Värmeln och idag kallas Borgviksälven. Från att bara ha avsett detta område skulle namnet så småningom ha bretts ut över hela det som idag är landskapet Värmland.

Det finns en alternativ teori som har färre anhängare. Det skulle komma av värmane, ett slags ryssjor för laxfiske i Klarälven. I både fall är namndelen Värm- släkt med ordet värme; stark strömmande vatten som normalt inte frös på vintern skulle ha uppfattats som varmt.

Om man är intresserad av ortnamn rekommenderas boken "Svenskt ortnamnslexikon" (senaste upplagan 2016), som ger förklaringar till över 6000 ortnamn inom Sveriges nuvarande gränser.

2018-09-24 15:58:05 - HG

Fråga Hej Jag har en fråga som rör Sydkorea, där jag har kontakter via min svärdotter. Det är tydligen så att majoriteten av sydkoreanerna är katoliker. Vad är historien bakom detta? Varför just Sydkorea, har sökt information om detta men inte fått någon vettig förklaring...anar någon jesuitisk insats här men varför inte de kringliggande länderna?

Karl (0 år) - 2018-09-14 16:50:44

Svar Korea var, liksom Japan och Kina, länge ett mycket slutet samhälle. De första missionärerna kom på 1790-talet, men förföljdes och utrotades närmast i en stor aktion 1864. 1882 öppnades landet genom ett avtal med USA och 1890 kom protestantiska missionärer dit. Det anses att de olika protestantiska riktningarna, främst presbyterianism och metodism, fick stora framgångar genom att anknyta till traditionella koreanska traditioner och genom att bygga organisationen på de omvända koreanerna, inte utsända missionärer. De kristna kyrkorna byggdes t.ex. i en stil som anknöt till traditionell koreansk tempelarkitektur.

1910 ockuperade Japan Korea. De kristna blev starkt nationalistiska och framträdande i motståndet mot Japan, vilket anses ha bidragit starkt till att kristendomen ökade i popularitet. Kanske denna koppling av koreansk nationalism och kristendom är en huvudförklaring till framgångarna. Kristendomen var starkast i norra Korea, men förföljdes av kommunistregimen. Det ledde till en stor flyktingvåg till Sydkorea under Koreakriget. Den koreanska kristendomen anses sedan ha fått en tydlig koppling till sydkoreanskt motstånd mot Nordkorea och kommunismen, vilket kanske också bidragit till dess framgångar.

Idag anses 20-25 % av befolkningen i Sydkorea vara kristna, vilket är avsevärt mer än i grannländerna (i Japan anses bara någon miljon som kristna). Det är också mycket med tanke på att ca 50 procent av sydkoreanerna inte anser sig ha någon religion.

En bra källa till kristendomens globala utbredning är Stephen Neil, A History of Christian Mission (2. uppl. 1986). Hoppas svaret tillfredsställer den vetgirige i Hammenhög!

2018-09-20 11:19:41 - HG