Sök bland frågor
|
Fråga Vilka var de stösta stilar/trender med politisk koppling som fanns under 1900-talet? Rebecca (17 år) - 2019-04-10 16:25:54 Svar Den första frågan är jättestor och väldigt allmän, jag är inte riktigt säker på vad du menar. Här ryms ju all politik under 1900-talet, konservatism, liberalism, högernationalism ("fascism"), kommunism etc etc . Den andra är onekligen mer precis, men inte heller helt lätt att svara på. Det är riktigt att näbbstövlar var väldigt populära inom delar av den svenska vänstern under tidigt 1970-tal, mest på kvinnor vill jag minnas. Jag tror det framför allt var inom den ofta maoistiskt inspirerade vänster som menade sig stå för "folkliga" värderingar och i det la en viss landsbygdsromantik, kritik mot stordrift, "gröna vågen", ekologisk odling och ö h t försökte framställa sig som "hemvävda". Jag tror det var i det här sammanhanget som näbbstövlar betraktades som genuint svenska och folkliga. Själv tyckte jag de var snygga (men hade aldrig några). En konstnärlig utformning av de här idealen (dock utan näbbstövlar) kan man se i t-banestationen Solna Centrum. 2019-04-16 11:41:53 - HG |
|
Fråga Var kvinnorna mer jämställda på vikingatiden än de är idag? Bengt (70 år) - 2019-04-04 13:15:41 Svar Det är svårt att svara på och det finns olika åsikter i forskningen. Man kan uppfatta vikingatidens kvinna, i alla fall bondmoran, som en myndig person, ofta gravlagd med hemmets nycklar och dyrbara smycken. Om männen var ute på vikingatåg måste hon ha haft ett stort ansvar hemma på gården. Å andra sidan framträder kvinnan som kraftigt underställd männen i de äldsta medeltidslagarna, som kanske kan avspegla äldre förhållanden. Och många kvinnor - och män - har varit trälar och som sådana i en mycket sårbar position. En del forskare menar att kristendomen innebar en starkare ställning för kvinnan. Det har rentav spekulerats i om kvinnor var bland de första och ivrigaste kristna. Runstenarna, som ju oftast är kristna monument, är ofta resta av kvinnor. Kyrkan hävdade bådas samtycke vid äktenskap och bekämpade systemet där stormän hade många frillor (bihustrur). Om det var så, har alltså kvinnor varit missnöjda med sin tidigare position. Det är som sagt svårt att säga något bestämt och ännu svårare att jämföra med dagens situation. Själva idén om jämställdhet är en modern företeelse. Alla äldre samhällen som vi känner till har ansett att det var stor skillnad på män och kvinnor, att de hade olika uppgifter, rättigheter och skyldigheter. En vikingatida kvinna hade nog över huvud taget inte förstått frågan om hon ville vara "jämställd". 2019-04-09 09:07:41 - HG |
|
Fråga Jag skulle vilja veta bakgrunden till det så kallade napoleonkomplexet? Var Napoleon överhuvudtaget kort? Anton (25 år) - 2019-04-01 14:36:36 Svar Napoléon Bonaparte, eller kejsar Napoleon I, lär ha varit 1,69 lång (lika lång som fotbollsspelaren Lionel Messi!). Medellängden för européer vid den tiden brukar anges till 1,65 à 1,70. Han var alltså inte påfallande kort för sin samtid, men absolut inte påfallande lång. Kanske hade man föreställningen - som inte är ovanlig idag heller - att en "stor man" också ska se stor ut (jfr att man ibland gör sig lustig över Putins längd, som lär vara 1,70). "Napoleonkomplex" brukar, särskilt på engelska och franska men inte så ofta på svenska, användas om människor som tycker de är för korta (eller i överförd bemärkelse om människor som på något sätt vill vara "större" än de är). Och man kan ju onekligen säga om Napoleon, lågadelsmannen från Corsica, att han ville bli större - han ville vara kejsare över ett Frankrike som behärskade Europa. 2019-04-03 09:31:45 - HG |
|
Fråga Hej! Jag heter Elin Arvidsson och går sista året på gymnasiet i Falun. Jag har nyligen påbörjat min kvalitativa undersökning om huruvida brottstypen "stöld" skiljer sig mellan män och kvinnor, orsaker till detta och eventuellt prevention. Min tanke är att intervjua några dömda personer i brottstypen, av varierande kön, för att få en klarhet i varför de handlade på så vis och vad som skiljer sig åt. Dessutom skulle jag vilja ha en en kommentar (eller helst en intervju) med en person med kunskap kring ämnet. Detta skulle kunna leda till en starkare slutsats, då jag kopplar detta till litteratur. Jag skulle vara oerhört tacksam om du skulle vilja höras via telefon eller mail, där du svarar på frågorna nedan. Det skulle kunna hjälpa mig att nå ett bra betyg i kursen. Du kan ringa 070 034 34 99 eller mejla. Tacksam för svar! Elin (19 år) - 2019-03-25 14:29:42 Svar Det finns mycket historisk forskning om brott förr i tiden, men det här är uppenbarligen en fråga om aktuella tillstånd och knappast något historiker kan svara på. Det är snarare en kriminolog du ska ha tag på. 2019-03-26 09:53:13 - HG |
|
Fråga Hej! oskar (25 år) - 2019-03-24 16:10:10 Svar "L'ancien régime" är franska och betyder ungefär den gamla regimen, det gamla systemet, eller något sådant. Det användes från början för att beteckna samhället (det politiska och sociala systemet) i Frankrike från ungefär medeltidens slut till franska revolutionen 1789. Numera används det ofta också som en allmän beteckning på samhället i hela Europa under tiden innan franska revolutionen och industriella revolutionen skapade vårt moderna samhälle. 2019-03-26 10:00:07 - HG |
|
Fråga Hej. Adam (17 år) - 2019-03-20 15:46:43 Svar Mycket av svaret ligger väl i svaret på den förra frågan. Om du inte bara menar Persiska brev så blev hans inflytande kanske allra störst med boken Lagarnas anda, där han konsekvent hävdade åtskillnaden av olika samhällsmakter. Denna maktfördelningslära inspirerade många politiska tänkare under 1700-talet och anses t.ex. ha varit viktig för dem som skrev den amerikanska konstitutionen. Men det är ju en fråga om vad man menar med att "påverka många". Monstesquieu var utan tvivel mycket läst av dem som intresserade sig för politik, men det var på den tiden väldigt få människor som hade möjlighet att engagera sig. De allra flesta människor i 1700-talets Europa hade säkert aldrig hört talas om honom. 2019-03-26 10:07:28 - HG |
|
Fråga Hej! Skriver en uppsats om Montesquieu nu. Adam (17 år) - 2019-03-17 19:39:22 Svar Det är en bra fråga. Jag har letat på en hel del franska sidor om Montesquieu men just den frågan berörs inte. Det är riktigt att man överallt möter uppfattningen att den blev populär; en andra utgåva kom redan samma år som den första, 1721. Framför allt brukar man ta upp den som samhällskritisk. Genom att utge sig för att tala i en persisk resenärs namn (boken gavs ut utan författarnamn) kunde Montesquieu uttrycka sig kritiskt om det franska samhällets seder, moral, enväldiga politik och intoleranta syn på religion. För säkerhets skull var den dessutom förlagd några år bakåt, till Ludvig XIV:s tid. Samtiden uppfattade den uppenbarligen som samhällskritisk och det har väl tilltalat många i det i princip enväldigt styrda Frankrike. Som många andra kontroversiella franska böcker gavs den också ut i Amsterdam, där mycket större tryckfrihet rådde, och smugglades in i Frankrike. Men vad som också framhålls när man skriver om boken är att den är intressant och bra också som litteratur, så kanske många helt enkelt läste den som en spännande bok. Man ska dock inte överdriva populariteten. Forskning om förbjuden litteratur i Frankrike har visat att de allra största bästsäljarna antingen innehåll kändisskvaller eller pornografi eller båda i förening. 2019-03-20 13:45:12 - HG |
|
Fråga Hej Nicklas (70 år) - 2019-03-11 21:01:42 Svar Det är skillnad på greker och romare. Utan att vara helt säker tror jag att grekerna normalt bara hade ett namn; Sokrates hette Sokrates, så var det bra med det. Romarna, i alla fall av högre ätt, hade normalt tre namn. Först förnamnet (praenomen), varav det bara fanns en ganska begränsad mängd, så många hade samma förnamn. Därefter familjens namn (nomen gentile). Sist något mer särskiljande eget binamn (cognomen). Gaius Julius Caesar var alltså av familjen Julius, han hette Gaius i förnamn men eftersom många hette det kunde han särskiljas med sitt binamn Caesar. 2019-03-20 15:24:08 - HG |
|
Fråga Jag läser lite om Seyfo-folkmordet och jag har sökt nu överallt på information om hur den politiska situationen i landet hjälpte till att skapa förutsättningar för folkmordet. Och jag hittar inget om något politiskt. matias (17 år) - 2019-03-05 09:43:33 Svar Seyfo är det ord som brukar användas för ungturkarnas folkmord på assyrier och syrianer i Osmanska riket under första världskrigets år 1914-1918. Detta folkmord är en del av ett mer omfattande folkmord som förövades mot alla de osmanska kristna grupperna, och som numerärt allra hårdast drabbade armenierna. Det går att hitta både intentionalistiska och funktionalistiska förklaringar till folkmordet. Intentioner, det vill säga avsikter och uppsåt som ofta kan härledas historiskt, kan sägas ha funnits ända sedan 1890-talet, då de osmanska härskarna, då en allsmäktig sultan och hans byråkrati, utförde massakrer på både assyrier/syrianer och armenier. Det funktionella perspektivet tar i stället fasta på den tid då folkmordet förövas. Tiden präglades av det osmanska rikets återkommande militära nederlag och tilltagande samhälleliga upplösning, vilket de regerande ungturkarna skyllde på de kristna grupperna, som dessutom ansågs kollaborera med osmanernas fiender. Mer om Seyfo kan läsas i David Gaunt, Massacres, Resistance, Protectors: Muslim-Christian Relations in Eastern Anatolia During World War I (2006). 2019-03-18 16:27:45 - KGK |
|
Fråga Hur definierar historikerna ordet ”genus”? Svaret på denna fråga är förhoppningsvis mycket kort, (kanske ett enda ord kan räcka) Anders (69 år) - 2019-03-05 05:43:52 Svar Det korta svaret är att genus används om socialt kön, d.v.s. det kön (i regel manligt eller kvinnligt) som tillskrivs någon, och de föreställningar om könen som följer med detta, i motsats till biologiskt kön. Genushistorisk forskning är sådan forskning som sysslar med hur föreställningar om manligt och kvinnligt har sett ut och hur samhället har byggts upp kring sådana föreställningar ("genussystem" är ett ofta använt ord). Dessa föreställningar har sett olika ut i olika tider och olika miljöer och för en historiker är väl oftast förändringar i genusförhållandena det mest intressanta. När det är sagt, kan saken kompliceras hur mycket som helst. En del forskare menar att det finns biologiska könsskillnader, men att de sällan betyder särskilt mycket för hur genus har konstruerats. Några skulle å andra sidan säga att kön helt och hållet är socialt konstruerat, och därmed ifrågasätta dikotomin mellan genus och kön. Vissa skulle säga att ett samhälles genussystem är den viktigaste strukturerande faktorn, andra skulle betona t.ex. klass och etnicitet som minst lika viktiga. Man brukar tala om "intersektionalitet" när man väger ihop sådana faktorer. De flesta forskare undviker idag ordet "könsroller", eftersom det kan ge föreställningar om ett "verkligt" kön och roller som man kan gå ut och in ur. Den senaste avhandlingen från vår institution med genushistorisk infallsvinkel är Emma Severinsson, Moderna kvinnor. Modernitet, feminitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933, titta gärna på den! Men genushistoria är idag en del av ett stort fält av genusforskning, som ofta bedrivs vid egna universitetsinstitutioner. En bra diskussion om vad genus är i genusforskningen finns hos Nationella sekretariatet för genusforskning på https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/. 2019-03-11 10:50:50 - HG |