Sök bland frågor

Fråga Hej!

I en gammal historiebok för barn jag läste så stod det att andra världskriget blandade in/påverkade hela världen förutom Sydamerika. Men stämmer detta verkligen att Sydamerika skonades från krigets fasor? Författarna ger ingen djupare förklaring bara det här.

Yilun (22 år) - 2021-06-05 10:07:11

Svar Det stämmer att Sydamerika förskonades från andra världskriget, om vi bara räknar med direkta krigshändelser. (Ekonomiskt var dock kriget en mycket svår påfrestning.) Det enda latinamerikanska land som deltog i kriget med trupper var Brasilien, som skickade soldater att strida mot Tyskland och dess allierade vid Medelhavet.

2021-06-21 07:18:49 - DH

Fråga Hej! Jag och min klasskamrat Milla går i åk 1 på hvitfeldska och har en uppgift om Otto von Bismarck. Vår lärare sa nämligen att han var väldigt allvarligt och skrattade bara 2 gånger under sitt liv, va var anledningarna till att han skrattade.

Med vänlig hälsning,
Milla och Amanda

Amanda (17 år) - 2021-05-26 12:11:20

Svar Er lärare har fått det om bakfoten. Anekdoten handlar inte om Bismarck utan om en tysk militär vid namn Helmuth von Moltke den äldre, som var samtida med Bismarck.

Historien går ut på att von Moltke bara skall ha skrattat två gånger i sitt liv – när svärmodern dog och när han såg Vaxholms fästning. Historien bara känd i Sverige, och den berättas både om Vaxholms och Varbergs fästningar, men Vaxholmsskrönan tycks vara äldst. Den är under alla omständigheter inte sann och torde ha sitt ursprung i den mellansvenska, antagligen främst den stockholmska, folkhumorn. Bakgrunden är tvådelad: dels blev de svenska 1800-talsfästningarna snabbt föråldrade i takt med att tekniken utvecklades, dels var det vanligt att stockholmare skämtade om de närmaste grannarna (ett parallellfall är alla historier om invånarna i Södertälje, ”Tälje tokar”). Att just von Moltke fick spela rollen som skrattare torde bero på hans rykte som allvarlig, skicklig och effektiv tysk, något av en ärke-militär som inte lämnade något åt slumpen. Hans ovilja att säga mer än nödvändigt gjorde att han ofta hänvisades till som "der große Schweiger", ”den store tystlåtne”. På grund av segrarna mot Österrike 1866 och Frankrike 1870–1871 var den preussiske generalen dessutom en av Europas kändaste militärer.

2021-05-27 08:18:34 - DH

Fråga Det skrivs allmänt i facklitteratur att Skånelagen gällde i Halland och det verkar vara ett vedertaget faktum som upprepas. Jag har läst samtliga halländska domböcker från slutet av 1500-talet och fram till år 1683 när man formellt övergick till svensk lagstiftning. Jag har dock aldrig hittat en enda referens till Skånelagen. Man ser ofta referenser till Jyske lov som lagrum, men aldrig någonsin Skånelagen. I landstingsprotokoll och handlingar till hovrätten verkar man vara extra noga med att ange lagrum, och aldrig har jag stött på Skånelagen som begrepp. Tycker att det är en intressant observation. Har ni några funderingar kring detta? Är det underförstått att Skånelagen nyttjas om inget annat uttryckligen skrivs. Som invändning mot det vore det ju märkligt om landstinget kontinuerligt använde sig av Jyske lov.

Andreas Karlsson (48 år) - 2021-05-11 09:55:24

Svar Skånelagen var den naturliga och sedan flera sekler självklara utgångspunkten för domstolar i Halland (liksom i Skåne, Blekinge och på Bornholm). Det behövde följaktligen aldrig hänvisas till denna rättskälla. Med Jyske lov var det annorlunda - den tillämpades, som namnet anger, i västra Danmark, men eftersom det var fullt tillåtet att låta sig inspireras av den även i andra landskap förekom det att så skedde - dock med uttrycklig hänvisning till källan.

2021-05-31 09:52:12 - DH

Fråga använder sig dagens regeringar av lärdomar från 1930-talet i hanteringen av den nuvarande ekonomiska krisen? Kan du ge något exempel?

lina (17 år) - 2021-05-06 12:38:04

Svar Det enkla, men kanske något överraskande, svaret är att regeringarna inte gör detta i någon större utsträckning. Vad som skedde på 1930-talet var att den s.k. keynesianismen slog igenom som krisbekämpningsideologi. Det vill säga: staterna lärde sig att det gynnade samhället om man pumpade ut stora penningsummor i stimulansåtgärder för att få industriernas hjul att snurra och för att sätta folk i arbete, även till priset av stora budgetunderskott. Detta aktiva statliga engagemang gick som en röd tråd genom allt från USA (Roosevelts New Deal) till Hitlers Tyskland och de skandinaviska ländernas begynnande välfärdspolitik.

Men det var då. Under 1980- och 1990-talen förändrades synen på keynesianismen, framför allt eftersom den inte visat sig kunna klara av de strukturella kriserna på 1970-talet. Istället för statliga och kollektiva lösningar blev det fokus på "satsa på dig själv" och "starta eget", med stora doser nyliberalt tänkande. I stället för John Maynard Keynes kom monetarismen och Milton Friedman att inspirera regeringarna. Detta ledde till att 1930-talets sätt att bekämpa kriser råkade i vanrykte, och det finns idag starka politiska krafter som motsätter sig stora statliga satsningar av dåtida snitt.

Därtill kommer ett annat problem. På 1930-talet förvärrade många stater omedvetet krisen genom en nationalistisk politik som byggde på tullmurar och protektionism. Detta reducerade världsmarknaden och lade krokben för många industriers försök att återhämta sig. Dvs., på den punkten gjorde staterna bevisligen fel. Att låta sig inspireras av just denna typ av krisbekämpning är alltså inte att rekommendera.

2021-05-31 10:03:07 - DH

Fråga Hej jag har två frågor om Käpplingemorden.

1. När man läser fakta om Käpplingemorden är datumet väldigt exakt 15-17 juni men två eller flera årtal nämns.
Tidigare forskning nämner 1389 men nyare forskning nämner 1391 alt. 1392.
Vilken ny forskning är det som flyttat årtalet och varför är årtalet 1389 mindre troligt?

2. När Margaretas trupper vunnit i Åsele och tillfångatagit Kung Albreckt varför intog hon då inte Stockholm direkt efteråt utan väntade enda till 1398? Var Stockholm för starkt försvarat för att dansk-svenska trupper skulle kunna inta det?

Ser fram emot svar på dessa bryderier. / Pierre

Pierre (44 år) - 2021-04-30 00:08:20

Svar När det gäller Käpplingemorden svävar de i ett källmässigt dunkel. De olika årtal som cirkulerar syftar på olika försök att sätta in händelsen i ett sammanhang - antingen i anslutning till huvudstriden mellan Albrekt och Margareta eller i anslutning till de fortsatta fejderna. Det finns dock historiker som menar att källäget är så problematiskt, med kraftigt vinklade texter, att vi inte ens kan vara säkra på att morden ägt rum.

Vad Stockholm beträffar var staden mycket riktigt väl befäst. Staden fick en första stadsmur redan i slutet av 1200-talet, ungefär där Västerlånggatan och Österlånggatan löper idag. Senare, när staden vuxit, fick den en mur och andra försvarsverk som löpte runt Stadsholmen. Dessutom var Stockholms slott Sveriges mest välbefästa. Margareta hade mycket gärna tagit Stockholm redan 1389, men på grund av befästningarna var detta orealistiskt.

2021-05-30 15:25:03 - DH

Fråga tjo min fråga är hur man kan beskriva och ge exempel på olika tolkningar kring bibeln och dess texter.

John (16 år) - 2021-04-29 15:26:36

Svar Frågan är gigantisk och skulle kräva en bok för att besvaras vederhäftigt. Generellt sett är det dock en mycket stor skillnad på Gamla och Nya testamentet, inte minst vad beträffar tillkomstprocessen. Medan vi är väl underrättade om när NT:s brev och evangelier skrevs (forskarna debatterar decennier, inte sekler) svävar vi i mycket stor ovisshet rörande tillkomsttiden för GT:s skrifter. Endast i vissa fall, som Daniels bok, kan vi räkna ut tämligen väl när författaren eller författarna var verksamma. För Moseböckerna har vi divergerande uppfattningar som spänner över flera århundraden.

En följd av detta har varit att många berättelser i Gamla testamentet, till exempel om Abraham, Mose och domarna i Domarboken, numera brukar betraktas som historisk skönlitteratur med svagt (enligt vissa obefintligt) källvärde. Det är lätt att hitta bibelforskare som menar att en person som Abraham inte har existerat.

Med Nya testamentet är det annorlunda. Här har diskussionerna snarare rört hur mycket av t.ex. evangelierna som är avsett avspegla en verklig historia och hur mycket som istället är pedagogiska exempel. Till den senare kategorin hör således, enligt flertalet forskare, många av Jesu mirakler.

De allra bästa källorna i Bibeln, sett ur historieforskningens synvinkel, är Paulus brev, i den mån de kan tidfästas och knytas till honom med säkerhet. De ger oss konkreta inblickar i den kristna missionens verklighet på 50-talet e.Kr.

2021-06-03 11:50:53 - DH

Fråga Hej!
Det är många personer som nämns i Bibeln, men finns det "oberoende källor" sim visar att t ex lärjungarna m fl har funnits? Om det är i kyrkliga kretsar man säger att de funnits så känns det inte helt säkert att de funnits.Att kejsar Augustus, som nämns, har funnits är ju ostridigt, men av dem som inte varit höga ämbetsmän, vet man att de funnits?

Thomas (77 år) - 2021-04-18 16:21:53

Svar Allra enklast är, förstås, att belägga ämbetsmän som Pontius Pilatus och Kajafas, vilka var så mäktiga att de förekom i flera olika källor (Pilatus har till och med efterlämnat inskriftsmaterial). Det blir svårt först när vi vänder blicken mot vanligt folk. I krönikor om romerska kejsare och romerska krig fanns det ju sällan något skäl att nämna dessa vid namn.

I vissa fall anses dock lärjungarna säkert belagda, om vi utgår från exegetisk forskning. Det gäller framför allt de som nämns i Paulus brev, som är de äldsta bibeltexterna, i vissa fall belagda för 50-talet e.Kr., medan vissa lärjungar - som Petrus - ännu levde. Dessa texter visar bland annat på splittringar inom fornkyrkan, med redogörelser för gräl och meningsmotsättningar, vilka knappast hade varit där om det handlat om att skönmåla historien och teckna kyrkans framväxt i ljusast möjliga färger.

Däremot dröjer det länge innan romerska icke-kristna källor börjar berätta om kristna med nämnande av namn. När detta blir vanligt (från ca 100 e.Kr.) är det för att kristendomen först då blivit så stor att det upplevdes som befogat och intressant att berätta om dess ledare.

2021-05-10 11:16:56 - DH

Fråga Var uppstod ståndsammhället någon stan
alltså land eller stad

Wiggo (14 år) - 2021-04-16 09:36:31

Svar Ståndssamhället utvecklades framför allt på den västeuropeiska landsbygden under medeltiden. Adeln, prästerna och bönderna var i allt väsentligt knutna till landsbygden. Därtill kom borgarna, som bodde i städerna - men majoriteten av städerna var, med våra ögon sett, mycket små.

2021-05-30 15:32:20 - DH

Fråga Intresset för olika revolutioner har vuxit stort hos mig. Något jag däremot har haft svårt att ta reda på är motiven/orsakerna till den kubanska revolutionen. Har sökt på alla möjliga hemsidor och böcker men hittar inte några konkreta svar.

Anna (26 år) - 2021-04-15 14:02:54

Svar Kuba har haft åtskilliga befrielsekrig och revolutioner. Redan på 1800-talet förekom mängder av resningar mot det spanska kolonialväldet, och på 1900-talet har det duggat tätt av motståndsrörelser och kupper. Således hade den diktator som Castro gjorde uppror mot, Fulgencio Batista, själv gjort uppror och gripit makten ett par gånger.

Huvudorsaken bakom de många kubanska upproren, kupperna och revolutionerna har varit de stora politiska och sociala motsättningarna, med makten och rikedomen koncentrerad till ett litet överskikt av sockerplantageägare, vilka dessutom varit nära länkade till utlandet (först till Spanien, sedan till USA). Detta har resulterat i socialt missnöje och skapat en grogrund för politisk opposition som lätt övergått i krig. Dessutom lämpade sig östra Kubas bergstrakter och skogar utmärkt för gerillaaktiviteter.

Bröderna Castros, Che Guevaras och de andra 50-talsrebellernas uppror ägde alltså rum mot bakgrund av en lång upprorstradition, som de själva var medvetna om och gjorde en poäng av. De ville förändra den ekonomiska obalansen och skapa ett rättvisare Kuba. Väl att märka var gerillan inte helgjutet kommunistisk: här fanns både liberala och socialistiska inslag, vilket ledde till stora inbördes slitningar efter att man väl kommit till makten 1959.

2021-05-10 11:22:35 - DH

Fråga Hej! 
Jag undrar om ni vet vad så kallade "hex signs" kan tänkas heta på svenska. Alltså symboler som förekommer inom folkkonsten i Pennsylvania Dutch Country.

Vänliga hälsningar
Klara Lindell

Klara (35 år) - 2021-04-14 10:19:46

Svar Det finns ingen självklar svensk översättning, eller rättare sagt, vi har ingen svensk motsvarighet till fenomenet. Alltså brukar vi skriva något i stil med "traditionella lagårdsmålningar, kallade 'hex signs'" eller "traditionella stjärnmålningar, så kallade 'hex-tecken'". Väl att märka finns det inget som bevisar att målningarna har med häxor att göra. Målningarna kan inte spåras så långt tillbaka att vi hamnar på häxförföljelsernas tid.

2021-05-30 15:30:48 - DH