Sök bland frågor
|
Fråga Uppåkra, egentligen en kommentar till svaret på min fråga om Lejre och Jelling, Och givetvis stort tack för att ni svarar så intressant jämt. Tomas (61 år) - 2019-08-30 19:16:27 Svar Det finns mig veterligt inget skriftligt källmaterial om Uppåkra. Det är väl en del av det som gör fynden så spännande. Jo, det tycks vara en trend numera att arkeologerna tolkar en del lämningar som kultbyggnader. Annars var det länge tvärtom, det ansågs högst tvivelaktigt om det alls funnits några hedniska tempel. Men inte minst Uppåkra-utgrävningarna har börjat ändra på detta. Själv har jag hört det du nämner i varianten att när en arkeolog inte vet vad något är säger han/hon "det är säkert något kultiskt".... Men det bör kraftigt understrykas att vi på Historiska institutionen inte har någon som helst arkeologisk kompetens och om du vill gå vidare med dina frågor bör du vända dig direkt till arkeologerna. 2019-09-03 10:29:16 - HG |
|
Fråga Hej! Johanna (16 år) - 2019-08-28 16:12:41 Svar Utan att vara säker tror jag att det är så här: Under sent 1800-tal förekom det att en del, särskilt i högre samhällskretsar, använde förnamn, fadersnamn och efternamn, som Stig Hansson Ericson (svensk sjöofficer och riksmarskalk), vars far alltså hette Hans i förnamn. Ibland förkortade man fadersnamnet för att det inte skulle bli så mycket att skriva, och han är därför känd som Stig H:son Eriksson. Ett kolon i ett ord var förr det normala sättet att visa att det var en förkortning, t.ex. c:a, s:a. Det här bruket har numera nästan helt försvunnit men en del människor tycks ha behållit det som ett verkligt, folkbokfört namn. Ursprungligen ska det ha uttalats som det hela ordet, alltså H:son uttalat Hansson, Ax:son Axelsson. Idag är bruket vacklande, man hör både Anthonia "Axson" och "Axelsson" Johnson. Jag skulle tro att det senare anses mer korrekt. 2019-09-03 10:23:19 - HG |
|
Fråga Hejsan! Erik (22 år) - 2019-08-27 19:58:20 Svar Det var inte mycket till kontakter mellan England och Sverige på den tiden. Delvis handlar det om att England inte var någon särskilt betydande makt i Europa då, men också om att Sveriges utrikespolitiska intressen och utrikeshandel var tämligen bunden vid Östersjöområdet. Gustav Vasa hade mycket kontakt med Danmark, med tyska furstar, med Polen och i någon mån Ryssland. Han var dock ganska ivrig på att försöka komma förbi Lübecks dominerande roll i utrikeshandeln och få mer direkt handel med England, Frankrike och framför allt Nederländerna, även om resultatet blev blygsamt, Lübeck dominerade in på 1600-talet. Frankrike kom också att spela en diplomatisk roll och ett avtal mellan Sverige och Frankrike 1542 var viktigt för den svenska positionen i Europa. I de här diskussionerna nämns också England, men de direkta kontakterna förefaller ha varit sparsamma. Det importerades en del engelskt kläde, framför allt via Nya Lödöse, men det är osäkert om det kom på engelska skepp eller med mellanhänder och det ledde, så vitt jag vet, inte till några officiella kontakter. Det blir något annat när Erik (XIV) är giftasvuxen, då söker man kontakt med England för ett eventuellt giftermål mellan honom och Elizabeth I, men då är Henrik VIII död och begraven sedan ett tag. 2019-09-04 17:20:36 - HG |
|
Fråga Hej! Karl (41 år) - 2019-08-27 09:02:09 Svar Vi är inte så bra på modehistoria - kanske du snarare skulle fråga på något kulturhistoriskt museum, typ länsmuseum? - och jag har inte fått något svar från mina kolleger. Vad jag kan se av bilder hade barn vanligen inte peruk utan gick ofta barhuvade, gärna med långt hår. Jag gissar att peruken var en manbarhetssymbol som antagligen kom när pojken också började bära värja, kanske vid konfirmationstiden. Peruker blev allmänna bland de övre skikten i Europa under senare hälften av 1600-talet. Som på så många andra områden verkar Ludvig XIV:s hov vara en förebild. Om man hade peruk berodde nog inte bara på hur rik man var utan snarare var i samhällshierarkin man stod. Adeln hade peruk och jag gissar att även ofrälse högre ämbetsmän, ännu inte adlade, liksom bruks- och manufakturägare, större köpmän och akademiker kunde ha det. Klädedräkten var lagreglerad och man fick inte klä sig över sitt stånd. Om en bonde skulle få för sig att bära peruk skulle han antagligen ha hamnat inför domstol. Man skulle se på folk vilka de var och var i samhällspyramiden de befann sig. 2019-09-12 11:37:04 - HG |
|
Fråga En fråga angående Jelling och Lejre. Tomas (61 år) - 2019-08-25 12:34:50 Svar Jelling på Jylland var uppenbarligen säte för hövdingar/kungar från mitten av 900-talet. Där finns, förutom två gravhögar och en kyrka, två stora runstenar som omtalar kung Gorm, drottning Tyra och deras son kung Harald (i andra källor med tillnamnet "Blåtand"). Det är oklart vilket område dessa har härskat över, men man tror att det har omfattat den stora handelsstaden Hedeby (idag i Tyskland, där kallad Haithabu) lite längre söderut, samt i varje fall sträckt sig en bit upp på Jylland. Förmodligen under Harald Blåtand, som blev kristen, och säkerligen under hans son Sven Tveskägg har Jelling-kungarnas överhöghet sträckts ut österut, över Fyn (om det inte redan låg under dem), Själland och Skåne. Det är detta som då börjar kallas Danmark. Lejre var uppenbarligen ett stort hövdingasäte på Själland, nära dagens Roskilde. Här har man bl.a. hittat lämningar av hallbyggnader från 500-talet och fram till mitten av 1000-talet. Vi vet inte vilka hövdingar/kungar som bodde här, men redan på 1000-talet finns det källor som påstår att här residerade Danmarks kungar före kristnandet. En tysk krönika uppger också att det hundra år tidigare hade förrättats blodiga offer där. Vid mitten av 1000-talet tycks Lejre ha övergivits och Roskilde växer fram. Det är oklart hur detta ska tolkas. Historikern Inge Skovgaard-Petersen menar att det var Jelliing-kungarna som skapade en myt om ett gammalt kungasäte i Lejre i sig själva som dessa kungars efterkommande för att ge sig legitimitet på Själland. Men utgrävningar har som sagt visat att en stort hövdingasäte låg här redan från 500-talet. Krossades det av Jelling-kungarna som i stället tog Roskilde som sitt säte? I varje fall är det få som tror att den danska kungamakten ursprungligen kom från Lejre, utan det är Jellling man brukar utpeka som det äldsta kända sätet. Liknande resonemang som om Lejre kan man för övrigt föra om Uppåkra i Skåne, som försvinner ungefär när Lund växer fram.
2019-08-30 16:36:20 - HG |
|
Fråga Hej! Jag guidar rätt mycket i Båstad - Bjäre. På stranden finns en sten, Röeskall, som markerar gränsen mellan Skåne och Halland. Gränsen blev enligt inskriptionen på stenen fastställd först 1778. Var gick gränsen under åren mellan freden i Brömsebro 1645 och Roskildefreden 1658? Gick gränsen mellan Skåne/Danmark och Halland/Sverige vid Stensån i nuvarande Båstads kommun? Får väldigt olika besked när jag försöker ta reda på detta. Ingrid (61 år) - 2019-08-15 08:17:43 Svar Röeskall förefaller vara ett gammalt gränsmärke, enligt Riksantikvarieämbetet: https://app.raa.se/id/platser/utforska/berattelse/26362b8e-e0f1-430c-ae2c-9cbde245a8d7. Gränsen gick antagligen på ungefär samma ställe före 1778. Säkerligen är det den medeltida gränsen mellan Skåne och Halland, då danska landskap, som man följde när Halland blev svenskt 1645 (som tidsbegränsad pant) och 1658 (permanent). Fredstraktaterna angav ofta bara större enheter, som Halland, medan det sedan ankom på särskilt utnämnda gränskommissioner med representanter från båda håll att exakt bestämma var gränserna gick. En lokalhistorisk nätsida citerar ett sådant gränsläggningsprotokoll från 1646 om gränsen vid Båstad: ”till Lyefors, sedan forsen neder åht till Wåregårds mark, ifrån Wåregårds mark till Ladugårdshögarne, ifrån Ladugårdshögarne till Räfvehögarne, ifrån Räfvehögarne neder åht Stensliiden till Örebäck vid Gropens qvarn i Tjufvevadet och följer så bäcken och gropen uti Örebäcks Öes och sedan uti Saltsjön.” (https://www.bastadmalen.se/artiklar/skane-forsvenskas) Det förekom också senare att man mer exakt markerade länsgränser, och det är antagligen vid ett sådant tillfälle inskriptionen kommit till. Den medeltida staden Båstad (som förlorade stadsprivilegierna på 1600-talet) låg alltså i Skåne, men gränsen mot Halland, och efter 1645 mot Sverige, gick alltså omedelbart öster därom. Efter kommunsammanslagningen 1971 kom Båstad att omfatta också Östra Karups socken i Halland. Då ändrades också länsgränsen, så att hela Båstads kommun idag ligger i Skåne län. Lansdskapsgränsen är däremot inte någon officiell gräns och kan inte ändras, och av allt att döma går den vid Röeskall. 2019-08-18 15:35:27 - HG |
|
Fråga Kan ni ge tips på relevant litteratur som fokuserar på Italiens historia strax före och under andra världskriget? Martin (50 år) - 2019-08-06 14:23:23 Svar Det är tunnsått med böcker om italiensk historia på svenska. Om andra världskriget finns en bok av en militärhistoriker, Marco Smedberg, Från Sicilien till Rom. Kriget i Italien 1943-1944 (2006). Kanske har den litteraturhänvisningar som kan hjälpa dig vidare. Det finns också en bok om Italien i största allmänhet, författad av en historiker, Tomas Lappalainen, Italien (2003), kanske även den kan ge ingångar. På engelska finns det väldigt mycket om många aspekter av italiensk historia under den här tiden. Utan att känna till fältet närmare vågar jag inte peka ut någon. Det beror också på vad du är intresserad av. Se gärna på referenserna på engelska Wikipedia. 2019-08-15 11:47:39 - HG |
|
Fråga Jag arbetar som arkivarie med handlingar från Lunds Universitetssjukhus, just nu specifikt med handlingar från psykologiska laboratoriet (från 70-talet). Det är mestadels protokoll från tester som patienter gått igenom, till exempel MCTT-test, test där patienten får se bilder under för kort tid för att ögonen ska kunna registrera dem etc. - dessa har jag kunnat googla mig till vad de handlar om! Men där är ett test som många patienter gått igenom, som bara består av ett rutnät av boxar med en prick i övre högra och nedre vänstra hörnet, och patienten verkar blivit uppmanad att helt enkelt dra en linje mellan prickarna i hörnet i varje box. Patienten ritar lnijer i alla boxarna under en sittning, och de flesta verkar inte ha några problem - alla lnjer är raka, går från punkt till punk - medan andra patienters linjer blir mer och mer skakiga och missar punkterna ju längre ner bland rutorna de kommer. Ungefär som om någon skakat stolen de sitter på mer och mer över tid eller nåt? Har ni någon historiker eller psykiatriker som vet vad det var för test, och varför linjerna blev så skakiga? Simon (30 år) - 2019-08-02 11:24:59 Svar Tyvärr är det korta svaret att någon sådan kompetens har vi inte. Psykiatrihistorisk forskning bedrivs på många håll i Sverige men för närvarande inte hos oss; jag har ingen överblick över fältet och vet inte vart jag ska rekommendera dig att vända dig. Kurser i psykiatrihistoria ges bland annat vid Malmö universitet. Så är det en fråga om det inte är ett test som fortfarande är i bruk; i så fall borde det ju vara känt av aktiva psykiatriker, t.ex. på Skånes universitetssjukhus i Lund. Att strecken blir sämre längre ner kan väl ha många orsaker; en mig närstående som har artros i handlederna säger att om hon gjorde det, skulle strecken bli krokigare ju längre hon höll på. Men eftersom det är inom psykiatrin testet används är orsaken sannolikt en annan. Kan det ha med koncentrationsförmågan att göra? Men det är knappast något en historiker kan uttala sig om! 2019-08-06 14:14:43 - HG |
|
Fråga Tack för ditt svar angående eventuell annan utgång av andra världskriget! Nicklas (71 år) - 2019-07-31 15:28:40 Svar Generellt är det nog ingen tvekan om att de flesta svenskar under hoppades på en allierad seger och att det efter andra världskriget har gällt en mycket stor majoritet svenskar. Om de övriga frågorna skriver en av mina kolleger: Jag är tveksam till kontrafaktisk historieskrivning. Visserligen kunde allt ha hänt på ett annat sätt än vad som skedde, men vi vet förstås inte vad som hade hänt senare i händelsekedjan. Hade ett militärt misstag undvikits hade kanske ett annat följt. Och misstag gjordes på båda sidor. Till exempel de allierades marsch in i Belgien vilket öppnade för den tyska blixtoffensiven. Men mitt svar på frågan är att Tyskland nog hade kunnat vinna kriget. Storbritannien var verkligen illa ute 1940 och de misstag frågaren nämner var nog så viktiga. Utan Storbritannien som europeisk bas hade USA knappast kunnat ingripa. Och med västfronten trygg kan jag inte se annat än att Tyskland hade kunnat besegra Ryssland.
2019-08-08 14:11:33 - HG,, LE |
|
Fråga Hej! Thomas (75 år) - 2019-07-15 10:41:06 Svar Tack för påpekandet! Ordet förekom i ett citat jag klippt in, men jag ser nu att det var felskrivet i citatet, i den officiella blasoneringen från 1972 heter det mycket riktigt "beväring". 2019-07-16 11:51:29 - HG |