Sök bland frågor

Fråga Hej! Jag har fråga som jag inte har lyckats hitta svaret på.

Det finns en (fiktiv?) berättelse om Liechtensteins senaste militära aktivitet. 1866 sändes 80 soldater ut i krig. 81 kom tillbaka då soldaterna hade fått med sig en vän från fiendesidan. Historien låter tveksam, skämtsam, men jag undrar om det finns någon sanning bakom den?

Med vänlig hälsning Fredrik

Fredrik (31 år) - 2018-05-30 08:34:35

Svar Detta är faktiskt ingen myt! Jag trodde också först det, men lite efterforskning ger följande vid handen:

Liechtenstein hade ingått i Tysk-romerska riket, som upplösts 1806, och kom därför att ingå i Tyska förbundet när det bildades efter Napoleonkrigen. Det var en mycket lös sammanslutning av suveräna stater, men staterna var förpliktigade att hjälpa varandra militärt vid behov. När de två stormakterna inom Tyskland, Österrike och Preussen, 1866 gick i krig med varandra ansåg Österrike att förbundets länder var pliktiga att ställa upp på dess sida. Alla länder gjorde inte det utan några valde att stödja Preussen, men fursten av Liechtenstein (som bodde i Wien) gick med på Preussens sida.

80 personer utrustades till soldater i Liechtenstein men det rådde stark folklig motvilja mot att sända dem i krig mot andra tyskar (Preussen) så i stället sändes den liechtensteinska truppen till Österrikes gräns mot Italien; Italien hade gått in i kriget på Preussens sida. Även detta väckte dock motvilja och lantdagen i Liechtenstein protesterade upprört. De liechtensteinska soldaterna kom aldrig att delta i några stridshandlingar och kom hem efter sex veckor. En eller två personer var skadade; de hade sparkats av en häst.


Det är däremot en myt att det var 81 personer som kom hem. Det stämmer i och för sig, men den 81:e var en österrikisk officer som ledsagade liechtensteinarna hem.

Efter Preussens seger i kriget upplöstes Tyska förbundet och fursten av Liechtenstein var inte längre traktatmässigt förpliktigad att hålla truppet. 1868 avskaffade han militären och Liechtenstein är idag en av de få stater i världen som inte har någon som helst egen militär, tillsammans med Costa Rica, Island och några östater i Oceanien. Det existerar en myt om att Liechtenstein fortfarande skulle vara i krig mot Preussen men det är inte sant. Liechtenstein var inte med i fredsförhandlingarna och fördraget, men på liechtensteinsk förfrågan svarade Preussen 1890 att man inte betraktade sig som fiende till Liechtenstein.

2018-05-30 12:23:30 - HG

Fråga Vilket är det senaste tillfället Ryssland haft militär närvaro på svenskt territorium?

Harry (32 år) - 2018-05-28 17:17:09

Svar Under kriget 1808-1809 intog Ryssland hela det nuvarande Finland och stod med trupper långt ner i Västerbotten (som längst vid Öre älv). Umeå var ett tag ockuperat av ryssarna. När freden i Fredrikshamn slöts 17 september 1809 låg ryska styrkor i Piteå. När dessa sedan drogs tillbaka och passerade den nya gränsen i Torne älv (som dragits genom det gamla Västerbottens län) försvann den sista ryska militära närvaron i Sverige, eftersom Finland nu inte längre var Sverige.

2018-05-29 10:59:24 - HG

Fråga Hej nu är det så att vi har fått en uppgift då vem skulle få skulden för kalla kriget. Är det Sovjet eller USA eller om båda ska lika mycket skuld. Vem ska få all skuld och varför?

tack i förväg

Klas (17 år) - 2018-05-25 11:49:36

Svar Det här är ingenting historiker är överens om. Det finns många olika tolkningar. I Väst ansåg man länge att skulden låg hos Sovjetunionen, som hotade att ta över allt mer av Europa och världen. I Sovjet menade man att USA och Storbritannien uppträdde aggressivt och ville stoppa kommunismen. Det har senare, av så kallade revisionistiska historiker i Väst, hävdats att västsidan missförstod Sovjetunionen, som egentligen bara ville bygga upp en skyddsmur för att det som hänt under andra världskriget (den tyska invasionen) inte skulle upprepas. Andra har menat att båda sidor hade skuld, det byggdes upp en spiral av misstänksamhet som ingen kunde bryta. Den rent ideologiska motsättningen mellan en liberal och en kommunistisk samhällssyn brukar förstås också framhävas.

En brittisk historiesida för skolbruk, historylearning.com, räknar t.ex. upp följande orsaker:

* America feared a communist attack

* The American President Harry Truman disliked the Communist party leader Joseph Stalin

* The Soviet Union was afraid of America’s nuclear capabilities. America refused to share her nuclear secrets.

* The Soviet Union disliked capitalism and wanted to spread communism throughout the world

* The USSR broke its promises to hold free elections in Eastern Europe

* The USSR wanted a secure Western border. It wanted to weaken Germany so that she would never again attack Russia.

Jag kan alltså tyvärr inte ge dig något klart svar. I en sådan här fråga måste du resonera själv och själv ta ställning till de olika argumenten.

2018-05-29 11:21:43 - HG

Fråga Hej! Jag undrar om Che Guevara dödade någon i Bolivia eller Kongo?

Hilda (17 år) - 2018-05-23 13:47:13

Svar Det måste anses mycket troligt att han gjorde det. Han ledde aktivt gerillagrupper i direkt kamp och han hade inget emot att döda. Under den kubanska revolutionen hade han personligen gett order om många exekutioner. Ett känt citat från honom lyder (i engelsk översättning): “A revolutionary must become a cold killing machine motivated by pure hate.” Det vore underligt om han inte också personligen hade ansvar för många dödsfall under sina vistelser i Kongo och Bolivia.

2018-05-24 10:59:22 - HG

Fråga Hej!

Jag undrar varför grottmänniskor inte fick matförgiftning när de åt kött. Vi måste ju förvara kött i kylen och tillaga det ordentligt. Hur gjorde människor innan man kunde förvara och tillaga maten ordentligt? Innan man hade upptäkt eld till exempel? Åt man köttet rått då? Är inte det farligt? Jag vet att djur kan ha mer syra i magen så att bakterier dör, men alla människor har ju lika mycket syra i magen.

Soliga hälsningar
Lovisa

Lovisa (9 år) - 2018-05-20 22:17:25

Svar Så gamla saker som grottmänniskor vet inte vi historiker mycket om. Det är snarare sådant arkeologer håller på med. Men antagligen var den tidens människor mycket mer utsatta för bakterier och smittor och de som inte blev sjuka och dog utvecklade nog en större tålighet. Men säkert har många också blivit dåliga av för gammalt kött. Ganska tidigt började man tillaga köttet över eld och då blev det förstås mindre farligt. Antagligen har växter varit en större del av människors föda då än kött. Men detta är bara funderingar av en som inte vet så mycket mer än du!

2018-05-29 11:09:14 - HG

Fråga Hej! För många år sedan hörde jag ett radioprogram som berättade att då en fransk drottning skulle göra sitt intåg i Paris, så gick hon och hennes hovdamer en gata fram. Drottning blev kissnödig, varför hennes uppvaktning ställde sig runt henne, så hon kunde dra upp sina kjolar och lätta på trycket. Efter henne var det en våt fläck på gatan.
Vad heter denna drottning och när inträffade denna blöta händelse i Frankrikes historia?

Mvh
Andreas andreaseriksson28@hotmail.se

Andreas (35 år) - 2018-05-18 11:56:14

Svar Jag kan tyvärr ingenstans hitta denna händelse nämnd. Det låter som en myt men inte ens som myt förefaller den vara känd. Kanske en radiojournalist har hittat på en bra historia? Dock vore det i och för sig möjligt; kvinnor började inte mer allmänt använda trosor förrän under senare hälften av 1800-talet. Fram till dess hade de särk närmast kroppen och att dra upp kjolarna och sätta sig på huk var alltså enklare då än nu. Frankrike älskade långa och ståtliga processioner och vad skulle stackaren göra om hon blev outhärdligt kissnödig?

2018-05-19 14:32:52 - HG

Fråga Hej!
Germaner nämns första gången av Tacitus, men folkslagen norr om Donau och öster om Rhen måste ju ha funnits där före Tacitus, men ej uppmärksammats i Rom.
Finns det inga belägg/omnämnanden av t ex saxare m fl mfl, d v s germaner i mindre grupper tidigare än Tacitus? Det borde ju ha funnits nåågon skrivkunnig längre norrut eller österut, bortåt nuvarande Wien, även om samlingsbegreppet german inte fanns.

Thomas (0 år) - 2018-05-16 13:43:42

Svar "Germaner" används första gången som samlingsbegrepp för folkstammar utanför Romarriket av Julius Caesar i hans Commentarii de bello gallico (Galliska krigen). I fjärde delen nämner han en hel rad folkslag, som usipeter, tenkteter, sveber och ubier, som han ger samlingsbeteckningen germaner. När Tacitus skrev sin bok om germanerna 150 år senare var det alltså ett etablerat begrepp.

2018-05-19 14:24:19 - HG

Fråga En fråga om orsaker till Vietnamkriget, fanns det några ekonomiska skäl? Min historielärare sa något om oljan i Indonesien, finns det någon koppling, jag kan inte hitta fakta om det?

Lovisa (16 år) - 2018-05-16 12:29:37

Svar Nej, ekonomiska orsaker brukar inte nämnas som någon huvudfaktor när man diskuterar Vietnamkriget. Det brukar ses som en del av kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. USA:s politik gick ut på att bekämpa kommunismens utbredning och Eisenhower formulerade dominoteorin: om ett litet land föll till kommunismen kunde det dra med sig flera. Det skulle alltså vara framför allt för att hindra att Sovjetunionen (och Kina) flyttade fram sina positioner som USA gick in i kriget - och vice versa, kommunistgerillan i Vietnam kunde verka därför att Sovjet och Kina gav den stöd för att flytta fram sitt inflytande. Det har nämnts att Indokina efter andra världskriget framstod som det sista stora området med potentiellt stora ekonomiska resurser (råvaror) som ännu inte behärskades av endera maktblocket, men denna ekonomiska förklaring står som sagt inte så stark när man diskuterar krigets orsaker.

2018-05-18 11:34:58 - HG

Fråga Historieböcker talar ibland och då oftast så väldigt luddigt om Öst- och Västeuropa, att man inte har en aning om vad som menas. Vid vilken längdgrad går gränsen?

Ibland nämns Kiev som Europas centrum och då hämnar Sverige-Finland i Västeuropa, och ibland Vilnius eller Wien, men även Hamburg, Elbe och gränsen mellan det forna Öst- och Västtyskland nämns och då hamnar Sverige-Finland i Östeuropa (något som med tanke på vår materialiskt-ateistiska indoktrinering i dagens skola och förskola samt vår relativt höga sysselsättningsgrad hos föräldrar kanske är rimligt för tillfället, men inte på 50-talet när många mammor var hemma och tog hand om sina barn tills de började folkskolan).

För min del känns det naturligt att räkna de europeiska länder som domineras av ortodoxa kyrkor som östliga medan de som domineras av katolska eller protestantiska som västliga.

Uralbergen brukar kanske räknas som Europas östra gräns, men var går Europas västra gräns sett ur historikernas ögon?

Anders (68 år) - 2018-05-14 12:10:17

Svar Det finns inga fasta definitioner av Väst- och Östeuropa. Det beror i hög grad på vilken tid man talar om. I historievetenskap används begreppen ofta om de skillnader som uppstod i Europa under senmedeltiden, då den agrara och sociala utvecklingen kom att skilja sig åt. Östeuropa kom att domineras av adelsägda, omfattande gods med underlydande, ofta livegna bönder och få, osjälvständiga städer. I Västeuropa försvann däremot livegenskapen i stort sett, bönderna hade en friare ställning visavi godsägaradeln och på många håll fanns ett blomstrande stadsväsen med självmedvetna borgare. Detta är förstås grova generaliseringar, men man brukar dra en gräns ungefär från floden Elbes mynning vid Hamburg och vidare ner genom Europa till Trieste vid Adriatiska havet. Ibland talar man också om det väst- och östelbiska Europa.

Det är alltså ekonomiska och sociala drag som indelningen bygger på, men den sammanfaller delvis med skillnaden mellan ett katolskt/protestantiskt och ett ortodoxt Europa. Men bara delvis; katolska områden som Ungern, Österrike, Böhmen och Bayern samt protestantiska som Baltikum, Brandenburg, Mecklenburg och Holstein räknas också till det östelbiska området. Det är en öppen fråga hur man ska se på Norden i sammanhanget. Danmark har en del gemensamt med det östelbiska Europa, Sverige kanske mer med det västelbiska.

Den amerikanska historikern Larry Wolff menar i sin bok "The Invention of Eastern Europe" att föreställningen om Östeuropa som annorlunda och primitivare uppkom i väst på 1700-talet. Indelningen fick en ny mening med det kalla kriget. Järnridån kom att ungefärligen följa den gamla Hamburg-Trieste-linjen. "Östeuropa" innebar under det kalla kriget Sovjetunionen och dess lydstater (samt, ofta, det mer självständiga Jugoslavien). Efter det kalla krigets upphörande och kommunistdiktaturernas fall har många velat tala om ett återuppståndet Centraleuropa, med länder som Polen, Tjeckien och Ungern. Men i mer vardagsspråkliga sammanhang gissar jag att många foortfarande tänker på den gamla Warszawapaktens områden som Östeuropa.

Det finns som sagt inga klara definitioner. Däremot är det lättare att ange en europeisk västgräns: Atlanten. Man brukar säga att Cabo da Roca, strax väster om Lissabon, är det europeiska fastlandets västligaste punkt, medan Bjargtangar på Island är den västligaste om vi räknar med öar.

2018-05-17 16:47:21 - HG

Fråga Hur ska man se på de angevinska kungarna mellan Henry II och Henry III i fråga av deras kulturtillhörighet etc. Richard I är t.ex känd för att just inte vara engelsk utan bodde i Aquiataine. Utöver det så levde dessa kungar inte i England utan i Frankrike. Så min fråga är alltså, hur "engelska" eller franska var dessa kungar, eller tog de mycket efter en kultur i Normandie?

Noah (20 år) - 2018-05-11 17:26:56

Svar Det är en mycket relevant fråga. Vår tids länder är ett dåligt sorteringsinstrument för att förstå historien och det är inte alltid meningsfullt att försöka ge historiska personer en klar och tydlig "nationalitet". De engelska kungarna var ju från 1066 både kungar av England och hertigar av Normandie och på slutet av medeltiden såg de sig också som arvingar till den franska tronen. De behärskade områden på båda sidor om engelska kanalen och båda delarna av väldet var nog lika viktiga för dem. Både kungahuset och högadeln i England lär ha varit i stor utsträckning fransktalande åtminstone långt in på 1400-talet om inte längre.

Efter hundraårskriget försvann dock nästan alla engelska besittningar på kontinenten och idag glömmer vi lätt bort den engelsk-normandiska staten som dock existerade i 400 år. Om vi gör tankeexperimentet att de engelska kungarna hade lyckats hävda sin rätt till den franska tronen och England och Frankrike hade blivit förenade hade vi idag antagligen sett på hundraårskriget som ett inbördeskrig och inte ett krig mellan två länder.

2018-05-17 14:56:47 - HG