Sök bland frågor
Fråga Hej, jag undrar om det fanns en antirojalistisk strömning i den politiska vänstern under 70-90-talet, och i så fall hur detta gavs uttryck. Axel (22 år) - 2015-02-27 22:45:55 Svar Det fanns det absolut. Vänstern var utan undantag antirojalistisk och republikansk. Hållningen betraktades som självklar och utgjorde ingen fråga på agendan. Kampen gällde större saker. Därför engagerade man sig heller inte i frågan annat än att den fanns som en punkt på programmet. 2015-03-03 11:48:59 - KS |
Fråga Hej. Andreas (42 år) - 2015-02-20 12:32:51 Svar En översikt som säger lite om det mesta men därför heller inte är så konkret är Barbro Holmdahl, "Tusen år i det svenska barnets historia" (2000 o. senare uppl.). Lite mer specialiserade studier är t.ex. Bengt Sandin, "Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850" (1986) och Eva Bergenlöv, "Drabbade barn. Aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid" (2009). I dessa finns också litteraturhänvisningar. Något danskt verk i ämnet känner vi tyvärr inte till. 2015-02-24 14:36:53 - HG, MLC |
Fråga Letar litteratur som beskriver när danskar "härjat" och bränt by på en skärgårdsö (Gällnö) i mellanskärgården utanför Stockholm i början på 1600-talet. Hade Danmark styrkor utanför Stockholm? Sten-Sture (73 år) - 2015-02-06 20:37:54 Svar Antagligen handlar det om det s.k. Kalmarkriget (1611-1613). Danskarna hade intagit Älvsborg och Kalmar och pressade svenskarna hårt både till lands och sjöss. I augusti 1612 ligger Christian IV med en stor flotta i Stockholms skärgård. Danskarna drar sig dock efter ett tag tillbaka utan att ha vågat något anfall på Stockholm. Det kan ha varit då Gällnö härjades. (Det härjades också bevisligen av ryssarna 1719.) Det finns ett äldre, mycket detaljerat verk om kriget: "Sveriges krig 1611-1632", del I, utgivet av Generalstaben 1936. 2015-02-11 13:30:39 - HG |
Fråga Hej Historiska! Christian (53 år) - 2015-02-03 19:11:52 Svar Tyvärr känner vi inte till någon insamling av just skor. Men det förekom sådana internationella insamlingar. I slutet av 1860-talet samlades det in pengar ute i Europa till offer för svälten i Norrland (det var svåra nödår då) och under storstrejken 1909 fick LO understöd från sin motsvarighet i Uruguay och antagligen från flera andra håll också. 2015-02-11 13:16:38 - HG, ABP, LE |
Fråga Vilket allierat land styrde över staden Köln/Cologne efter andra världskriget eller året 1946? Torsten (58 år) - 2015-01-28 23:23:49 Svar Köln tillhörde den brittiska ockupationszonen. 2015-01-29 17:32:34 - HG |
Fråga Hej! Mikael (57 år) - 2015-01-28 11:53:43 Svar I äldre tid fanns det många olika slags ytmått för jord, särskilt för åkerjord och äng. Vilka ord som användes kunde variera mellan olika landskap och trakter, och samma ord kunde stå för lite olika arealer. Ofta kan man slå upp dem i Svenska Akademiens Ordbok (som finns på nätet). "Skäl" var ett rymdmått som användes i övre Norrland, särskilt om spannmål; det motsvarade en åttondels tunna. Skälsland som ytmått utgjorde då också en åttondels tunnland, d.v.s den areal som kunde besås med ett skäl utsäde. Detta borde motsvara 617 kvadratmeter (enligt ordboken), men den exakta ytan kunde antagligen variera något i de enskilda fallen. 2015-01-29 17:28:32 - HG |
Fråga God dag historieproffs klass 5 (12 år) - 2015-01-28 10:59:19
Svar Mynt hade man för att de var av metaller som i sig var värda något (mest silver). Sedlar är ju egentligen bara ett löfte om att man kan få silver eller guld av motsvarande värde, och det kräver ett modernt bankväsende innan man kan lita på sedlarna. (Fast idag har vi släppt förbindelsen och sedlarna i sig representerar värdet - men så kan också allt värde försvinna om inflationen är häftig.) Det fanns inga tidningar på medeltiden. Information spreds nog oftast med resande. Kungar och kyrkan kunde skriva dokument som skulle läsas upp på ting eller i kyrkorna. Man hade nog ofta ganska fläckvis och ofullständig koll på andra områden och länder. Nej, man visste inte att man levde på "medeltiden" - och vi vet inte vad framtida historiker kommer att kalla vår tid. Termen medeltid hittades på under renässansen - man såg det som den "mellantid" som skilde samtiden från antiken (som då blev den stora förebilden). 2015-01-28 12:34:45 - HG |
Fråga Hej Martin (25 år) - 2015-01-23 09:25:37 Svar Om något kan sägas karaktärisera forskningen i historia hos oss är det kulturhistoria i bred mening: en inriktning på "mjuka" faktorer, på hur människor har föreställt sig sig själva, samhället och världen - det gäller t.ex. hur människor uppfattade politik eller religion under äldre tid, eller hur 1900-talsmänniskor förstått klassförhållanden eller uppfattat historieundervisning och historieförmedling, i och utanför skolan. Vi forskar inte så mycket om traditionell politisk eller social historia. Men vi vill också se vår stora ämnesmässiga och kronologiska bredd som en del av vår profil; här finns lite av varje från medeltid (faktiskt lite antik också) till 2000-tal. I kvantitet dominerar dock forskningen om det moderna samhället (efter ca 1900). En närmare presentation av forskningsmiljön kan man läsa här: http://www.hist.lu.se/historia/forskning/. 2015-01-26 17:14:50 - HG |
Fråga Vad hände vid upproret i Rom när kyrkan delades upp i två? (katolska och ortodoxa) Elin (14 år) - 2015-01-22 10:31:41 Svar Efter många års bråk mellan påven i Rom och patriarken i Konstantinopel, där den senare inte ville acceptera påvens krav om att anses som det högsta överhuvudet inom kristenheten, exkommunicerade de båda varandra år 1054. De förklarade alltså den andra bannlyst och utesluten ur den kristna gemenskapen. Det blev det definitiva brottet mellan den västliga, katolska kristendomen med centrum i Rom och den riktning som senare har kallats grekisk-ortodox. Att det skulle ha skett i samband med något uppror i Rom känner jag inte till. 2015-02-03 17:10:28 - HG |
Fråga Hejsan! Mikaela (13 år) - 2015-01-21 15:38:55 Svar Utan att själv veta något om aboriginerna tycker jag att den här sidan verkar tillförlitlig: http://www.aboriginalculture.com.au/index.shtml. Den är på engelska men det går väl bra? Nationalencyklopedin har en kort artikel: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aboriginer. Och här är en svensk sida om aboriginernas religion: http://naturreligion.kunskaper.nu/#auboriginerna. 2015-01-22 15:02:21 - HG |