Sök bland frågor
Fråga I min släktforskning har jag stött på många exempel på parbildningar från tidigt 1900-tal fram till ungefär 1930-talet där man antingen levt tillsammans som ogifta eller gift sig höggravida. Detta upphör helt från mitten av 1940-talet, och mina egna föräldrar berättat att det på 1950-talet inte gick för sig att ens få en lägenhet utan att vara gifta. Vad hände där? Inträffade det en sorts sedlighetsvåg efter andra världskriget som höll i sig fram till de mer frivola 1960- och 70-talen? Anders (58 år) - 2017-10-31 18:33:12
Svar Vi känner inte på rak arm till hur det faktiskt var med äktenskapsfrekvensen; man borde kunna kontrollera i statistiken om den verkligen steg under den tidiga efterkrigstiden. Om så är fallet kan man tänka sig lite olika förklaringar. En av mina kolleger skriver: "Min spontana tanke gick till debatten om "Dansbaneeländet" 1941, där man överallt i media diskuterade osedligheten kring dansbanorna, och också genomförde en stor undersökning av värnpliktiga och ungdomar över huvud taget om deras sedlighetsvanor. Kan den debatten ha påverkat normerna?" (EHU) En annan hänvisar till Elaine Taylor Mays bok "Homeward Bound: American Families in the Cold War Era" (1988, ny uppl. 2008): "En av hennes huvudteser är att kärnfamiljsideal fick extrem stor betydelse efter krigsslutet och i synnerhet under 1950-talet. Hon utgår från ett fascinerande material som någon psykolog skapade genom intervjuer/enkätstudier av amerikanska par vid denna tid. Med andra ord tycks det frågeställaren beskriver stämma väl in i den internationella kulturhistoriska tolkningen av fenomenet." (DLH) 2017-11-06 13:19:28 - HG, EHU, DLH |
Fråga Hur hittar jag citat om Gustav Vasa som författades av von Melen och Wulf Gyler? Malin (35 år) - 2017-10-30 21:49:07 Svar Både Berend von Melen och Wulf Gyler tillhör skaran av tidigare medarbetare till Gustav Vasa som råkade i onåd och skrev hätska anklagelseskrifter mot honom. Man kan läsa om dem t.ex. i Lars-Olof Larssons bok "Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?" (2002) s. 173-174. Av Berend von Melens skrift, som publicerades 1528, finns en faksimilupplaga utgiven av Gottfrid Carlsson 1920. Wulf Gylers manuskript är mig veterligt inte publicerat. 2017-11-02 12:43:30 - HG |
Fråga 1. Varför hotades tempelriddarorden av Frankrike och utraderades medan johanniterorden fick ta emot det är medel som tempelriddarorden hade disponerat . På vilket sätt utgjorde inte johanniterorden ett hot på samma sätt som tempelriddarorden? Erik (56 år) - 2017-10-28 13:26:38
Svar Tempelherreorden var mycket rik och bedrev också utlåneverksamhet. Samtidigt höll Filip IV av Frankrike på att på många sätt bygga upp en stark kungamakt och en expansiv politik. Det kostade pengar, pengar som han bland annat lånade från italienska och judiska finansiärer, liksom från tempelherreorden. Alla dessa grupper fick finna sig i att han struntade i att betala, och när det gällde tempelherreorden gick han också så långt som att se till att den upplöstes. Det var en mycket mäktig orden med intressen i många länder och kunde vara en farlig fiende till någon som ville vara en stark kung, så antagligen såg han det som säkrast att helt likvidera den, vilket han lyckades tvinga påven till. Senare tog han ju också påven till fånga och installerade honom i Avignon. Johanniterorden var inte en maktfaktor och penningutlånare av samma rang, kanske hade den också mer goodwill eftersom den mest ägnade sig åt att sköta om fattiga, sjuka och gamla (i Sverige drev johanniterna t.ex. ett hospital i Kronobäck norr om Kalmar, det finns ruiner kvar). Denna orden var alltså inte ett hot på samma sätt som tempelherrarna. 2017-11-06 13:49:50 - HG |
Fråga Hej! Rasmus (28 år) - 2017-10-27 11:04:41 Svar Gustav III föddes 13 januari 1746, enligt den tidens kalender i Sverige. Omräknat till gregorianska kalendern, som infördes i Sverige 1753, var det den 24 januari. Jag hittar heller ingen uppgift om när han döptes, men enligt kyrkolagen skulle dopet ske senast åtta dagar efter födelsen. Eftersom ett kungligt dop förstås skulle omges med viss festivitas som måste arrangeras tror jag inte det gick så fort som dagen efter födelsen. Det kanske går att hitta datumet i någon äldre framställning av Gustavs liv. 2017-11-02 12:01:50 - HG |
Fråga Hej. Jag har läst mycket om antika arabiska stammar i mellanöstern och har åkt på någonting jag inte förstår. Omar (22 år) - 2017-10-23 20:42:38 Svar Det är en intressant fråga som dock går förbi svenska historikers kompetens. Du bör ställa den till en arkeolog eller kanske helst till någon som arbetar inom universitetsämnet "antikens kultur och samhällsliv". 2017-10-26 11:41:59 - HG |
Fråga Jag är nybliven reseledare på Malta och vill sätta öns historia i releief till det som skedde i Sverige. Jag kände till något historien om Cecilia Vasa men då jag lyssnade på ett program på svt Arkiv (Lindqvist) hörde jag nämnas att Cecilia hade en son som var malteserriddare. Erik (55 år) - 2017-10-23 17:16:46 Svar Cecilia var gift med en tysk furste och hade med honom bland andra barn sonen Johan (eller Johann på tyska) Karl, född 1572. Enligt artikeln om henne i Svenskt biografiskt lexikon (som finns på nätet) blev han mycket riktigt malteserriddare och dog 1599 i spansk krigstjänst. Mer detaljer får jag inte fram, men det kan finnas mer i Karin Tegenborg Falkdalens bok "Vasadöttrarna", som jag inte har vid handen just nu. 2017-10-26 11:38:54 - HG |
Fråga Hej, en fråga: Skiftades byarna runt om i Europa på samma sätt som i Sverige? Finns det länder där man inte har skiftat byarna alls? Hans (63 år) - 2017-10-18 13:47:16
Svar Ja, i princip gick Europas jordbruk från ett system där bönderna i byn brukade sina tegar i byns åkergärden i samarbete till ett där varje gårds marker låg samlade. I England kallas detta för "the enclosure movement" och det var ofta godsen som på detta sätt "stängde" sina marker först; den rörelsen är i full gång redan på 1600-talet. I Danmark genomfördes "udskiftningen" under "de store landboreformer" kring sekelskiftet 1800. Jag känner inte i detalj till hur det gick till på kontinenten, men någon form av det vi skulle kalla skifte genomfördes i regel. 2017-10-26 11:21:21 - HG |
Fråga Vad tyckte Hitler om USA? Alltså dess konstitution, medborgare av olika etniciteter som levde ihop, landets president och kultur? Hade han några planer för vad han skulle göra med USA om han lyckades ta över landet? Yilun (19 år) - 2017-10-06 11:06:08
Svar Adolf Hitler uttryckte visserligen en del olika tankar och åsikter om USA under sin livstid, men i korthet såg han landet som dekadent och kulturlöst, till följd av dess demokrati, kapitalism och mångfald av folkgrupper (hans rasism riktades främst mot judar och afroamerikaner). Efter att den ekonomiska depressionen slog mot USA i början av 1930-talet började han också underskatta landets industriella förmåga och framtid. 2017-10-10 10:12:56 - BL |
Fråga Jag frågade för en tid sedan om vad ett bockställe var/är. Birgitta (67 år) - 2017-10-05 19:31:07 Svar Utomordentligt roligt att få det utrett! Tack! 2017-10-09 11:59:45 - HG |
Fråga Hej, jag heter Moa och är 14 år. Jag har en historia uppgift och den går ut på att jag ska skriva om sjukvård och hälsa för rika engelsmän. Så jag har några frågor: Moa (14 år) - 2017-10-05 12:42:16
Svar Humoralpatologin, alltså läran om de olika kroppsvätskorna och deras balans, var basen för läkarvetenskapen i Europa fram till mitten av 1800-talet. Sjukdomar ansågs bero på att det fanns för mycket av en vätska, t.ex. slem eller blod, och behandlingarna gick i mycket ut på att återställa balansen. Man kunde åderlåta folk eller sätta blodiglar på dem för att minska på blodet, t.ex. Med olika former av omslag och värme försökte man påverka vätskebalansen i kroppen. 2017-10-09 16:40:38 - HG |