Sök bland frågor

Fråga Det finns mängder av människor som tillskriver Sovjetunionen, Kina under Mao och Östtyskland som kommunistiskt. Men vad är egentligen den gängse definitionen på kommunism? Förhöll sig Stalin till de ideal som Karl Marx, och andra marxistiska och kommunistiska tänkare,ville uppfylla i samhället?

Man kan, som kommunist eller marxist, naturligtvis säga "Stalin var inte kommunist" eller "Sovjetunionen var inte kommunistiskt". Men hur förhåller sig de uttrycken till kommunismens legitimitet? Kan det vara så att Sovjetunionen enbart använde få av dem ideal som Marx talade om, som ett vapen för att vinna en publik?

Tack på förhand, Ahmed.

Ahmed (16 år) - 2014-08-23 11:34:24

Svar Synen på de intressanta frågor du tar upp växlar mycket efter politisk sympati och det är svårt att som historiker ha någon exakt uppfattning. Det är klart att de ledande i de samhällen du nämner har ansett sig starkt inspirerade av Marx och Engels ideologi, som ofta har benämnts kommunism. Om man med kommunism menar ett samhälle utan privat äganderätt till produktionsmedlen skulle nog de flesta benämna dem kommunistiska. Däremot skulle många som anser sig som kommunister eller socialister anse att dessa system svek vissa grundläggande ideal (fast andra har försvarat dem). Det finns knappast något rätt eller fel här. Det viktiga är att man definierar vad man själv menar när man betecknar stater som kommunistiska eller inte kommunistiska.

2014-08-29 11:18:50 - HG

Fråga Hej! Har andelen mord och självmord ökat över tid i Sverige eller minskat?
Det skrivs en del i pressen om "hur illa många mår", men med tanke på levnadsstandard så borde det ha varit värre förr.

Thomas (0 år) - 2014-08-21 16:50:22

Svar De senaste trettio åren har de registrerade självmorden minskat tydligt. Går man långt tillbaka i tiden är det svårt att veta, eftersom självmord var starkt tabubelagt och mörkertalet sannolikt är stort. Så länge kristendomen var officiell ideologi i Sverige ansågs självmord som en variant av mord - man tog ett liv som det egentligen bara var Gud som hade rätt att ta. Självmördare fick inte full kristen begravning och ett misslyckat försök till självmord kunde leda till dödsstraff. Det förekom t.o.m. att folk dödade andra för att bli avrättade och på det sättet "legalt" kunna dö för egen vilja (suicidalmord), vilket betraktades som ett svårt problem på 1700-talet. Under sådana omständigheter kan man räkna med en kraftig underregistrering av självmorden - men helt klart har de förekommit i alla tider.

2014-08-29 11:19:34 - HG

Fråga I en engelsk artikel som jag ska översätta till svenska stötte jag på uttrycket Third Augustan Legion. Jag har hittat "Legio III Augusta" på någon svensk sida. Är detta det etablerade namnet på den legionen, eller finns det någon svensk variant?

Ellinor (37 år) - 2014-07-23 13:04:27

Svar Legionen var en romersk militär enhet som var stationerad i nuvarande Tunisien. "Legio III Augusta" förefaller vara latin, och det kan man naturligtvis alltid använda också i en svensk text. Annars är det svenska adjektivet till Augustus "augustinsk" och man torde väl därför också kunna skriva "tredje augustinska legionen". Om den är så omskriven på svenska att det finns en etablerad term tvivlar jag på. Ska du vara helt säker får du nog fråga en antikvetare (ämnet Antikens kultur och samhällsliv).

2014-07-27 13:14:31 - HG

Fråga Inte långt från Lund, där jag bor rinner Bortsbäcken. Här utkämpades 1644 "Slaget vid Borst" under Horns skånska krig. Striden stod mellan en svensk provianteringsexpedition och ett uppbåd av ungefär 500 skånska bönder. Bondehärden var illa utrustad och den svenska hären vann en klar seger. Enligt sägnen ska bönderna ha begravts i en massgrav i anslutningen till slagfältet. Graven har inte kunnat lokaliseras trots idoga försök med spårhundar och minsökare. Min reflektion och fråga är: om de dödade bönderna kom från trakten, borde det inte då vara mer logiskt att kropparna togs hem av de anhöriga och begravdes i vigd jord på respektive sockenkyrkogård snarare än att vräka ner dem allihop i en anonym massgrav? Striden stod dessutom i mars, vilket gjorde att det inte var omedelbart akut att få kropparna jorden.

Anders (55 år) - 2014-07-18 13:03:54

Svar Det är ofta svårt att avgöra vad som skett med de döda efter ett slag. Den segrande sidan har säkert oftast tagit sig tid att ta hand om sina döda på ett någorlunda värdigt sätt, medan den slagna fienden ibland har vräkts i massgravar. Som du nämner har man letat efter spår av slaget vid Borst, vilket man kan läsa om i Riksantikvarieämbetets rapport, tillgänglig på http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6276/ds2007_07_text.pdf?sequence=1. Där framgår att många av de sentida sägnerna om slaget - var det stod, var gravar fanns, hur många som var med - är högst tveksamma. Några spår av massgravar fann man inte. Din hypotes kan alltså mycket väl vara riktig.

2014-07-22 11:17:11 - HG

Fråga Hade Sovjet ensamt kunnat besegra Tyskland om USA aldrig gått in i kriget och England/Frankrike hade slutit ett fredsavtal med Tyskland 1940?

Tom (30 år) - 2014-07-05 23:21:30

Svar

0000-00-00 00:00:00 -

Fråga Hej!
Ett stort antal gudar fanns det i Aten och Rom och Gamla Uppsala. De blev färre med kristendomens införande. Fanns det redan under dessa tider gudsförnekare, ateister? Om så hur såg man på dessa?

Thomas (0 år) - 2014-06-29 11:19:58

Svar Gudsförnekelse var ett svårt brott enligt kyrkan och myndigheterna, i de flesta kristna länder ännu in på 1900-talet. Men det är en knepig fråga om det fanns egentliga ateister i äldre tid. I vissa tanketraditioner var gudar inte så framträdande. Det fanns uttalat ateistiska tänkare i det gamla Grekland, och taoismen i Kina kunde i varje fall bland de lärde klara sig utan gudar (i den folkliga taoismen fanns däremot hundratals gudar). Många menar att den moderna ateismen är ett västerländskt fenomen och Montaignes skeptiska attityd (på 1500-talet) utpekas ibland som dess rot. Men vi ska ända in på 1800-talet innan det finns människor som tydligt utsäger att de inte tror på några övernaturliga varelser över huvud taget. I Norden anses J.P. Jacobsens roman "Niels Lyhne" (1880), där huvudpersonen är ateist, som en milstolpe.

2014-07-07 14:56:09 - HG

Fråga Vilket år kom mässlingen till Sverige? Finns det någon möjlighet att barn blev vaccinerade mot mässling på 1950-talet?
Tacksam för svar mvh

rosvita (70 år) - 2014-06-16 21:14:41

Svar Mässling är en mycket gammal sjukdom som funnits i Sverige åtminstone sedan medeltiden. Den var förr en farsot och hade hög dödlighet. Mässlingsvaccinering startade enligt de uppgifter jag hittat först 1963. - I en annan fråga säger du att du fått ett svar från oss om att vi ska svara dig "snarast möjligt". Det förvånar mig mycket. Frågelådan sköts av tekniker på annat håll på universitetet, jag ser bara ett formulär och där finns inte frågarens mailadress; jag kan alltså inte svara per mail. Det går heller inte ut något automatiskt svar till dem som sänder in frågor, så jag förstår inte vad du syftar på.

2014-06-26 14:17:20 - HG

Fråga Andra världskrigets gränsdragningar mellan bl a Tyskland och Polen medförde gigantiska folkförflyttningar. Det talas ibland om siffror uppåt 15 miljoner människor som fick lämna sina hem, främst tyskar.
- Varför talas det så tyst om detta i allehanda krigsdokumentärer?
- Och hur var det möjligt att genomföra denna enorma folkförflyttning och vart tog alla dessa människor vägen, var bodde de, också Tyskland bombades vid krigsslutet?
- Hur stark har därefter tyskarnas önskan varit, under efterkrigstiden och fram till nu, att återfå sina förlorade områden i öster med bl a de stora städerna, sandstränderna i norr, sjölandskapet i nordost och bergstrakterna i Sudeterna?
Vill samtidigt tacka för Era tidigare utförliga svar.

Ben (0 år) - 2014-06-13 12:45:02

Svar Vid Potsdamkonferensen sommaren 1945 bestämde segrarmakterna – Storbritannien, USA och Sovjetunionen – att alla tyskar i Polen, Tjeckoslovakien och Ungerns skulle ”överföras” till Tyskland. I praktiken hamnade de i Västtyskland och dit fördes också tyskar från de tidigare tyska delarna som Polen och Sovjetunionen nu lagt beslag på; till detta kom flyktingar också från andra delar av Östeuropa. Totalt anses det ha varit ungefär 14 miljoner människor som fördrevs. Det var kanske inte så underligt med den tidens sätt att se att man gjorde en sådan tvångsomflyttning. Ett visst stöd i folkrätten fanns genom avtalen mellan Turkiet och Grekland om tvångsutväxling av stora befolkningsgrupper efter första världskriget, och många såg tyskarna kollektivt som skyldiga till andra världskriget. Att etniskt rensa länder kunde ses som ett sätt att minska risken för tysk revanschism.


Fördrivningen genomfördes under ytterst inhumana former. Folk stuvades ofta ihop i godsvagnar och många – kanske 2 miljoner – dog under transporterna. Bland dem som fördrivits och deras efterkommande har det funnits en längtan tillbaka och en dröm om revansch, men också försonligare tongångar om att acceptera det skedda. Dessa spänningar uttrycks fint i Siegfried Lenz läsvärda roman ”Heimatmuseum” (på svenska ”Hembygdsmuseum”, 1983). Länge talades det tyst om fördrivningen, förmodligen för att många ansåg att det var rätt åt tyskarna, men idag erkänns den allmänt som en av de alltför många stora tragedierna i samband med andra världskriget. En studie på svenska är Hans-Åke Perssons doktorsavhandling ”Retorik och realpolitik. Storbritannien och de fördrivna tyskarna efter andra världskriget” (1993).

2014-06-27 09:33:22 - HG

Fråga Wikipedia anger att Bråvalla slag ägde rum på 700-talet e.k.
Enligt "Pytheas Resa till Thule", bok av Alf Henriksson som lär bygga på Pytheas reseskildring från 300. f.k så var Pytheas själv i Norden vid tiden för slaget. Varför nämner inte Wikipedia Pytheas originala reseskildring som källa, dokumentet blev funnet i Egypten 1983, enl Alf Henriksson?
Har Pytheas originala reseskildring något värde för Nordens historia?
mvh
Frans Lundqvist

Frans (56 år) - 2014-06-09 15:39:53

Svar Bråvalla slag omnämns endast i källor många hundra år efter att det skulle ha inträffat, t.ex. hos den danske historieskrivaren Saxo i början av 1200-talet eller i senmedeltida isländska sagor. Det finns ingen som helst möjlighet att avgöra sanningshalten i dem och slaget betraktas idag som rent mytiskt eller litterärt, liksom hela den nordiska s.k. sagohistorien (före ca år 1000). Något original till Pytheas reseskildring känner man mig veterligt heller inte till, utan den kan endast rekonstrueras utifrån omnämnanden av den i senare, romersk litteratur. Även hans sanningshalt har ifrågasatts, men forskningen tycks vara böjd att tro att hans berättelse verkligen bygger på en resa till nuvarande Storbritannien och därifrån till ett "Thule". Vad Thule var är dock oklart, det kan ha inneburit någon del av Skandinavien, men Island har också föreslagits.

2014-06-10 14:10:15 - HG

Fråga Hej!

I och med nationaldagen idag undrar jag, utifrån en flyktig tanke, om vi har tillgodosett att 6 juni 1523 i juliansk kalender = 16 juni i gregoriansk dito? Det vill säga, firar vi vad som är 6 juni i juliansk kalender?

Hittar liksom inga protokoll från Strängnäsriksmötet på google :D

Högaktningsfullt, Ronny

Ronny (34 år) - 2014-06-06 12:59:36

Svar För det första är det inte helt riktigt att vi firar nationaldag till minne av Gustav Vasas kungaval. Det rätta är att när man 1916 började fira Svenska flaggans dag på Skansen i Stockholm lade man firandet 6 juni för att markera kungavalet i Strängnäs. När man 1983 gjorde den till nationaldag nämndes i riksdagsbeslutet ingenting om varför datumet skulle firas, man övertog helt enkelt Svenska flaggans dag. En annan sak är att Gustav Vasa verkligen valdes till kung denna dag 1523 i Strängnäs, 1809 års regeringsform (som var gällande grundlag 1916 och kanske också bidrog till firandet) antogs samma dag - och Sveriges nuvarande viktigaste grundlag, 1974 års regeringsform, också antogs samma datum. Med tanke på det senare skulle vi faktiskt kunna fira grundlagen och demokratin, på samma sätt som man gör i Danmark och Norge.

Men det är alldeles rätt att datumangivelsen 6 juni 1523 hänför sig till den julianska kalendern. Den gregorianska kalendern kom ju först till 1582 och infördes i Sverige så sent som 1753. Skulle man räkna om till den gregorianska kalendern valdes Gustav till kung 16 juni. Det går alltså bra att fira då, om någon tycker det är så mycket att fira!

2014-06-09 14:14:58 -