Sök bland frågor
|
Fråga Vilket år före Kristus började Romarrikets tid? Max (12 år) - 2014-10-14 13:55:49 Svar Vi vet inte exakt när Rom grundades. Romarna själva räknade tid "ab urbe condita", från stadens grundläggande, som de menade ägde rum 753 f.Kr. Arkeologiskt kan staden Rom dateras till sent 600-tal f.Kr. Under 100-talet f.Kr. kan man säga att Romarriket hade blivit den starkaste staten i Medelhavsområdet. 2014-10-15 10:44:40 - HG |
|
Fråga (0 år) - 2014-10-08 21:49:29 Svar 0000-00-00 00:00:00 - |
|
Fråga Hej! På vilket sätt påverkade Vietnamkriget svensk politik? Christian (19 år) - 2014-10-08 17:27:55
Svar Vietnamkriget blev en central fråga i den svenska politiska debatten. Olof Palmes kritik av USA:s krigföring ledde till frostiga relationer till supermakten i väst under flera år. De borgerliga partierna var inledningsvis negativa till Palmes engagemang i frågan, men slöt efterhand upp bakom honom. Samtidigt fungerade Vietnamfrågan som en katalysator för den politiska mobiliseringen på vänsterkanten. Frågan spelade en viktig roll i för den unga generationens engagemang och bidrog till utvecklandet av en ny politiskt kultur på gräsrotsnivå. Med hjälp av Vietnamfrågan tog den politiska debatten i Sverige ett steg till vänster. 2014-10-16 11:09:23 - KS |
|
Fråga Hej! Jag undrar varför det blev Europa som kom att dominera världen efter den tidigmoderna tiden? sandra (25 år) - 2014-10-08 16:59:02
Svar Det är många som har undrat och det är svårt att ge ett exakt svar. Förr såg man gärna Europas överlägsenhet som följden av en lång utveckling, där de geografiska upptäckterna kring år 1500, den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet och upplysningsfilosofin på 1700-talet gjorde Europa modernare än resten av världen. Numera betonar många historiker att det var ganska små och sena skillnader mellan Europa och särskilt de asiatiska kulturkretsarna. Först kring mitten av 1700-talet fick Europa en liten men avgörande fördel. Stora vinster hade förts till Europa genom världshandeln, både mellan Europa och omvärlden och genom handeln i Syd- och Östasien, som européerna hade kommit att behärska. Vad gäller militärteknik hade Europa skaffat sig ett litet försteg genom utvecklingen av gevär, kanoner och särskilt krigsfartyg. De asiatiska makterna hade aldrig ägnat sjökriget stor uppmärksamhet och deras stridssätt och utrustning till lands hade varit så effektiv att den inte hade behövt utvecklas så mycket. 2014-10-16 11:11:36 - HG |
|
Fråga Jag har letat efter information om de ekonomiska förutsättningar för Apolloprogrammet 1961-72. 1973 rapporterade man till kongressen att programmet kostat 25,4 miljarder dollar, vilket är en respektingivande siffra särskilt om man räknar om värdet till dagens nivå (480 miljarder dollar). Det debatteras ständigt om mervärdet av programmet vad gäller skapade uppfinningar och ökad affärsdynamik, men min fråga är mer åt det pragmatiska hållet: varifrån kom egentligen pengarna för att starta och driva projektet? Att det var statligt finansierat är uppenbart, men fick man avstå från några konkreta investeringar i USA i avsikt att kunna balansera stadsbudgeten? Lånekarusellen i USA hade ju ännu inte börjat snurra så snabbt på 1960-talet som den gör idag. Fanns det några framtida och storslagna ambitioner som aldrig förverkligades och istället försvann i samband med rymdprogrammet? Någonting måste man ha väl ändå prioriterat bort, särskilt med tanke på att det samtidigt rasade ett oerhört kostsamt krig i Vietnam (som kostade omkring 1000 miljarder dollar i dagens pengar har jag sett nånstans). Anders (55 år) - 2014-10-06 16:01:40
Svar Apolloprojektet var NASA:s i särklass största utgiftspost under de år projektet pågick. Pengarna kom från den federala budgeten. Som mest uppgick NASA:s del av den federala budgeten till ca 4,5 procent av de totala utgifterna (1965 & 1966). Det var ansenliga summor, men möjliggjordes av den starka ekonomiska tillväxten under decennierna efter andra världskriget. Perioden 1945-1973 beskrivs ofta som en ”superkonjunktur”, även om den också innehöll kortare perioder då ekonomin krympte. 2014-10-08 16:59:29 - BL |
|
Fråga Under tidig svensk medeltid var det orätt att leva gott på andra människor därför tog man inte upp ränta. Senare började man betala ränta vid tex överproduktion. Min fråga är: När var det OK att börja ta ränta på utlånade pengar? /mvh Camilla Camilla (40 år) - 2014-10-06 13:30:12 Svar Enligt kanonisk rätt (den kristna lagen på medeltiden) var ansågs det som ocker att ta ränta, och ocker var en av de kristna dödssynderna. Men samtidigt räknade man med en viss naturlig avkastning på kapital - allt som växer förmeras ju, sädeskornet blir till flera korn, husdjuren förmerar sig - och man ansåg därför att en räntesats på 4 procent var naturlig och inte att räkna som ocker. I Sverige inskärps det kristna ockerförbudet t.ex. 1344. Men med tiden blev detta förstås ohållbart för affärsverksamhet och man hittade många sätt att komma runt det. I många länder tillät man en högre räntenivå under tidens lopp - i Sverige 6 procent på 1600-talet - och i de flesta länder (först i Frankrike 1789) släpptes räntan i princip fri under 1800-talet. 2014-10-06 15:33:50 - HG |
|
Fråga I debatten har man på senare tid tillskrivit Gustav Möller följande citat: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Se t.ex. DNs ledare den 9/9 2014, där man använder detta citat för att troliggöra att Möller skulle ha sett senare års skattesänkningar som en frihetsreform. Detta måste ifrågasättas, men den fråga jag vill ställa är om detta citat verkligen är riktigt. Jag har också sett att Möller har tillskrivits följande citat: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från de fattiga.” Hur formulerade sig Möller egentligen? Roland (70 år) - 2014-10-02 16:23:12 Svar Jag har tyvärr inte kunnat hitta någon uppgift om varifrån citatet kommer och kan därför inte avgöra vilken variant som är rätt. Den förstnämnda är dock den klart vanligaste. Det är egentligen anmärkningsvärt att uttalandet kan användas som politiskt slagträ, eftersom det är så banalt: Alla anser väl att man inte ska slösa utan bara använda skattepengar till det som är nödvändigt. Politiken handlar emellertid om att det finns olika åsikter om vad som är nödvändigt och vad som är slöseri. 2014-10-15 10:32:43 - HG |
|
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2014-10-02 13:20:26 Svar Den svarande (undertecknad) var lite för snabb den gången - 1400-talet är mer korrekt. Som startpunkt för göticismen brukar man ange Växjöbiskopen Nils Ragvaldssons tal på Baselkonciliet 1434, där han argumenterade för en finare placering genom att hävda att svenskarna härstammade från goterna. I inledningen till landslagen (Kristoffers landslag från 1440-talet) fastslås också med stolthet att göterna/goterna nu bara finns i Sverige. 1600-talets göticism byggde alltså på en äldre tradition. 2014-10-06 16:01:26 - HG |
|
Fråga Hej! Nils (25 år) - 2014-09-30 16:59:07 Svar På 1490-talet genomfördes reformer av riket, med bl.a. indelningen i kretsar, som skapade de organisatoriska ramarna för de kommande århundradena. Och 1517 började reformationen, som bröt ner den religiösa enheten och än mer minskade kejsarens makt. Efter religionsfreden i Augsburg 1555 och kejsar Karl V:s abdikation var Tysk-romerska riket i praktiken en federation av självständiga stater. 2014-10-16 11:28:20 - HG |
|
Fråga Finns det någon sanning i påståendet att fem amerikanska presidenter (Harding, Wilson, McKinley, Coolidge och Truman) varit medlemmar i Ku Klux Klan och att Coolidge t.o.m. tillåtit korsbränningar utanför Capitolium i mitten av 1920-talet? Anders (55 år) - 2014-09-28 22:52:21
Svar Rykten om sådant medlemskap är lätta att sprida men frågan är alltid om det finns stöd för påståendena. Den nämnda internetsidan saknar dokumentation och är uppenbarligen en dålig källa. Wikipedias artikel i ämnet är bättre underbyggd: http://en.wikipedia.org/wiki/Ku_Klux_Klan_members_in_United_States_politics 2014-09-30 10:19:45 - LE, BL |