Sök bland frågor
Fråga Hur stor var en medeltida by? Daniel (47 år) - 2017-03-05 14:52:30
Svar En by var en gammal europeisk driftsenhet i jordbruket. Byn utgjorde det område där ett antal bondgårdar brukade marken i samarbete. Varje gård hade sina åkertegar, men dessa låg blandade med de andras så att alla måste t.ex. så och skörda samtidigt. Utmarken utnyttjades gemensamt för bete, slåtter, fiske, virke eller ved. Det var alltså den här gemensamma driften som utgjorde byn, inte att det låg några hus på samma ställe (som vi väl idag skulle definiera en by). Sedan är det en annan sak att gårdarna i regel låg nära varandra i en bebyggelseanhopning, alltså var en by också i modern mening. 2017-03-06 15:46:55 - HG |
Fråga Hej! Jag skriver nu mitt gymnasiearbete som ska jämföra den katolska tron på livet efter döden med den lutherska tron på livet efter detta. När jag nu läser om tron på skärselden i medeltidens kristna Europa dyker Dante och hans "Den gudomliga komedin" ofta upp inom temat. Jag undrar om Dantes epos endast var en frukt av den katolska tron på skärselden som redan fanns, eller om eposet också påverkade katolikers syn på livet efter döden efter att det kom ut. Hade "Den gudomliga komedin" nån påverkan på kyrkan under slutet av medeltiden? Erik (18 år) - 2017-02-24 17:28:54 Svar Generellt kan sägas att Dantes Commedia speglar den katolska kyrkans lära jämte gängse föreställningar och diskussioner på fältet i samtiden. Hans litterära bearbetning av temat har haft ett enormt inflytande och kan därmed antas ha bidragit till det uppsving för läran om purgatoriet som vi kan se under senmedeltiden. 2017-03-01 15:32:36 - YMW |
Fråga Hej! Jag undrar om hur det finns någon liknande händelse som franska revolutionen i andra europeiska länder. Då franska revolutionen gjorde så att människorna enades under tanken på Frankrike som ett land istället för under tanken om en enande monark (Ludvig XIV i detta fall, som i detta fall misslyckades). Jag undrar om det finns en liknande händelse som enade t e x England eller något annat land? Klara (17 år) - 2017-02-19 12:27:29
Svar Franska revolutionen är väldigt speciell i europeisk historia. Samhället vältes totalt på ända, alla normer och traditioner ifrågasattes - om så bara för några år, innan man i mycket gick tillbaka till ordningen. Revolutionen blev en symbol och något politiken sedan dess har kommit att orienteras efter (t.ex. uppdelningen i höger och vänster). I Europa är kanske ryska revolutionen 1917 den närmaste jämförelsen. Många länder kom att förändras i samma riktning som Frankrike; idén om, som du skriver, att det är människorna som utgör landet - alltså nationalism och något slags demokrati - kom att sprida sig över hela Europa under de kommande hundra åren. Men detta skedde utan att det någonstans kom till lika våldsamma händelser som i Frankrike. 2017-03-01 11:14:19 - HG |
Fråga Svenska språket: När man läser i gamla kyrkböcker ser man att det förekommer väldigt olika stavning av samma ord, olika meningsuppbyggnad och olika uttryck. Man får en känsla av att även präster, som trots allt hade utbildning, skrev som de talade. Min fråga är när svenska språket började regleras och bli mer likartat över hela landet? Helene (64 år) - 2017-02-12 12:10:16
Svar Det är riktigt att stavningen förr varierade mycket. Samma person kunde stava olika i samma text - t.o.m. sitt eget namn kunde personen stava olika. Därmed inte sagt att man skrev som man talade; meningsbyggnaden var t.ex. under 1600-talet starkt tyskinfluerad, med verbet sist. Det finns flera steg i utvecklandet av ett standardiserat skriftspråk och egentligen kan en språkhistoriker vid en institution för nordiska språk reda ut detta bättre än en historiker. 2017-02-14 11:27:45 - HG |
Fråga Hej! Thomas (0 år) - 2017-02-10 15:11:23 Svar Det kunde vara olika. Många av dem hade elever som de tog betalt av. En del undervisade t.ex. i retorik, som under hela antiken var en stor bransch (jfr t.ex. Augustinus som ung vältalighetslärare, innan han blev väckt). Platon grundade akademin i Aten, som var en regelrätt skola där eleverna betalade, och Aristoteles arbetade också där. Rika människor kunde fungerade som mecenater åt filosofer, inte minst under romersk tid. Det förekom även att människor med privat förmögenhet ägnade sig åt att filosofera. Fast en del filosofer hävdade att man skulle leva utan att tyngas av världsliga ägodelar och levde demonstrativt fattigt, som Diogenes i sin tunna och hans efterföljare cynikerna. Men det var antagligen undantag. 2017-02-14 11:41:10 - HG |
Fråga Hej Nicklas (68 år) - 2017-02-09 14:33:58
Svar Det är alltid väldigt svårt att svara på varför något INTE hände i historien. Generellt kan man säga att livegenskapen i stort sett försvann från västra Europa under senmedeltiden, medan den tvärtom infördes och stärktes i östra Europa. Norden låg någonstans mitt emellan. De danska bönderna blev visserligen inte livegna men var ändå hårt knutna till sina godsägare. I Sverige var utvecklingen mer blandad. Vid medeltidens slut ägde cirka 1/3 av bönderna sin egen jord, men under 1600-talet expanderade adelsjorden och adeln var uppe i 2/3 av den taxerade jorden. Efter reduktionen, när staten drog in adelsjord, var förhållandet i början av 1700-talet tillbaka till att bönderna ägde 1/3, adeln 1/3 och kronan 1/3 av jorden (all denna jord brukades förstås av bönder, men i de senare fallen som landbor under adel respektive krona). 2017-02-24 14:00:32 - HG |
Fråga Jag vill veta hur viktig och betydelsefull, utvecklingen vid "Sala hyttan" var för Sverige, under 1500-1600-talen. Fanns det något liknande, där malmen förhyttades på samma ort? Kjell (67 år) - 2017-02-07 16:20:27
Svar Silverproduktionen vid Sala silvergruva var mycket betydelsefull för Sverige under 1500-talet. Efter en nedgångsperiod öppnade man nya fyndigheter och mitten av 1600-talet anses som en ny storhetstid för gruvan. Silver behövdes för myntning och gav, särskilt under Gustav Vasas tid, ett viktigt tillskott till statskassan. 2017-02-14 12:04:18 - HG |
Fråga När jag läser europeisk historia slås jag av följande - staten/nationen tycks endast vara ett medel för kungar och furstar att suga ut medborgarna för att på så sätt kunna föra diverse meningslösa krig. staffan (67 år) - 2017-02-01 10:35:03
Svar Före 1800-talet var de europeiska statsmakternas största aktivitet att dra in pengar och manskap från befolkningen för att hålla arméer och flottor och föra krig. Det var den största samlade resursströmmen i det äldre samhället. Under 1800-talet och särskilt 1900-talet fick staten allt fler uppgifter och idag är den sociala servicen statens dyraste uppgift. Men frågan är om det betydde att den i äldre tid bara var ett förtrycksinstrument. Historikerna är inte eniga. En del skulle betona förtrycksstaten, som du gör. Andra skulle säga att staten faktiskt gjorde mycket annat också, som var önskat av undersåtarna. 2017-02-08 09:45:33 - HG |
Fråga I avvittringshandlingarna (i det här fallet gällande Hede socken i Härjedalen vid mitten av 1800-talet) presenteras antalet lass hö som varje gård bärgade, eller förväntades bärga. Men vilken mängd motsvarade ett lass egentligen? Och på vad baserades de häpnadsväckande exakta siffrorna över antalet hela och bråkdels lass? Den senaste skörden, eller ett förväntat eller beräknat medeltal? Björn (42 år) - 2017-01-31 10:24:24 Svar Lass hö var ett vedertaget mått, som i varje fall på 1800-talet motsvarade ca 340 kg. Hur många lass hö en slåtteräng avkastade var nog något man noga höll reda på; jag skulle tro att det är en form av taxering som normalt inte ändrade sig efter det faktiska utfallet av slåttern utan hängde med från år till år om det inte skedde något dramatiskt så marken måste omtaxeras. Kappland var ett ytmått, 1/32 tunnland, ca 14 kvadratmeter. I olika handböcker och webbsidor för släktforskare brukar det finnas goda översikter över äldre mått, vikter och värdeenheter. 2017-02-02 12:13:34 - HG |
Fråga Hej! Hanna (25 år) - 2017-01-29 22:45:53 Svar Se svaret på förra frågan! Om Euphemia, dotter till hertig Bogislav IV av Pommern, vet man väldigt lite. Hon nämns första gången i källorna 1307 och var då gift med Christoffer. På slutet av 1310-talet bodde paret i Pommern eftersom Christoffer hade försökt avsätta sin bror och drivits i landsflykt, men 1320 blev Christoffer kung och Euphemia alltså drottning av Danmark. Hon födde honom åtminstone tre barn, varav det yngsta 1340 blev dansk kung (Valdemar Atterdag). Hon dog 1330 och ligger begravd bredvid sin man i kyrkan i Sorö. 2017-02-06 12:20:44 - HG |