Fråga Hej! Jag och min vän Dragan är oense om hur man på rätt sätt delar in världshistorien i epoker/perioder. Våra lärare i historia delar in den på olika sätt. Dragans lärare pratar tex om Stenåldern, bronsåldern, järnåldern och min lärare om Forntiden. Hur delar ni på universitetet upp epoker/perioder? Då menar jag från Big Bang till idag. Tack för svar!

Stefan (17 år) - 2025-01-25 08:11:18

Svar

Jag kan bara svara för vad vi inom historieämnet brukar göra. Vi har hävdvunnen epokindelning som börjar med forntiden (fram till 500-talet f.Kr.), fortsätter med antiken (till 500-talet e.Kr.) och medeltiden (ca 500-ca 1500), varpå följer tidigmodern tid och nutid. En av de kurser jag brukar undervisa på heter just "Forntiden, antiken, medeltiden". Men det är alltså vi historiker. Inom arkeologiämnet har man av hävd (sedan 1800-talet) använt termer som grundar sig i materialtyper som sten, brons och järn.

2025-01-26 11:13:11 - Dick Harrison

Fråga Man brukar ju säga att romer och resande kom till Sverige på 1500-talet. Men i Erikskrönikan finns några rader om att Magnus Ladulås svägerska kallade honom "ketlaböther" för att han var "svart och mager". Fanns i själva verket gruppen "kittelflickare" i Sverige redan på 1200-talet?

Annika (63 år) - 2025-01-10 18:31:56

Svar

Ja, kittelflickare och liknande hantverkare fanns under medeltiden, och antagligen hade de funnits här ända sedan järnåldern slog igenom på våra breddgrader. Men dessa hantverkare var inte nödvändigtvis romer eller resande. Första belägget på romer i Sverige är från 1512 (i Stockholm).

2025-01-26 11:15:45 - Dick Harrison

Fråga Varför valde de flesta svenskar under 1800-talet och in på 1900-talet att utvandra till just USA och inte till andra länder i Europa?

Linnea (18 år) - 2024-11-28 18:07:39

Svar

Övriga länder i Europa led av samma problem som i Sverige: fattigdom, proletarisering av landsbygdsbefolkning (som helst inte ville bo i industristäder) och politiskt och religiöst förtryck. USA, däremot, hade gott om land och expanderade hastigt in på vad som uppfattades som lediga områden (nästan ingen brydde sig om urbefolkningens rättigheter). Dessutom fanns det en tradition av att emigrera till Amerika: nordvästeuropéer hade gjort det i stora mängder ända sedan 1600-talet, och med 1800-talets stora folkökning blev valet att bege sig västerut ännu mer intressant. I nästa skede, när emigrationen hade skjutit fart, fick den ett eget liv: folk som funnit sig till rätta i USA skrev hem och lovprisade det nya landet. Man brukar tala om push- och pull-faktorer: eländet i hemlandet "pushade" folk att flytta, medan de förmodat goda tiderna i USA "pullade" folk till sig.

2024-11-30 10:35:34 - Dick Harrison

Fråga I mitten av 1600 talet tillhörde ju Trondheim (min födelsestad) med ett stort landområde Sverige. Min fråga är vad var resten av Norge "Nordnorge" och "Sydnorge" de var ju ca 50 mil emellan!?
Tacksam för svar till reception@herrfallet.se

mvh
Terje

Terje Jirovsky (71 år) - 2024-10-12 23:24:46

Svar

Resten av Norge tillhörde Danmark. Det svenska maktövertagandet i Trondheim med omnejd var ytterst kortvarigt: det blev ett faktum genom freden Roskilde 1658 men hann aldrig genomföras i praktiken eftersom det bröt ut ett nytt krig bara några månader senare. I 1660 års fred återgick Trondheims län till Danmark. Att svenskarna prioriterade att lägga under sig Trondheim berodde på att det var goda vägar mellan Trondheim och Jämtland - i krig mellan länderna prioriterade båda sidor att invadera just här - och på att svenskarna därigenom kunde skära av Norge på mitten och få en bra hamn.

2024-11-30 10:31:54 - Dick Harrison

Fråga I mitten av 1600 talet tillhörde ju Trondheim (min födelsestad) med ett stort landområde Sverige. Min fråga är vad var resten av Norge "Nordnorge" och "Sydnorge" de var ju ca 50 mil emellan!?
Tacksam för svar till reception@herrfallet.se

mvh
Terje

Terje Jirovsky (71 år) - 2024-10-12 23:24:04

Svar

Resten av Norge tillhörde Danmark. Det gjorde egentligen Trondheims län också. Sverige tillerkändes området i freden i Roskilde 1658, men Karl X Gustav bröt freden endast efter några månader, och i det krig som följde miste Sverige rätten till länet (bekräftat genom freden i Köpenhamn 1660). Att svenskarna ville ta Trondheims län berodde på att det var lätt - lika lätt som det var för danskarna och norrmännen att ta Jämtland och Härjedalen. Det bor relativt mycket folk i den delen av Skandinavien, och bergen är förhållandevis låga - alltså blev Jämtland/Tröndelag nästan alltid en stridsscen när det blev krig mellan länderna. Därtill kom att Trondheim var en åtråvärd hamnstad som inte besvärades lika mycket av kyla och is som hamnarna vid Östersjön.

2024-12-02 08:45:45 - Dick H

Fråga Hur kommer det sig att ny-spiritualism och ovanligare religioner såsom t.ex. Wicca och Paganism blir populärare just nu?

Liv (18 år) - 2024-09-25 10:32:51

Svar

Ytterst är detta en indirekt följd av välfärdssamhällets framväxt. Ju mer fritid, pengar och makt vi får som individer, desto mer har vi tid, råd och möjlighet att ignorera gamla normer, strunta i etablerade institutioner och tankesystem och utforska våra egna intressen. Detta gäller även den andliga sfären - under de senare 200 åren har det uppstått fler organiserade (och oorganiserade) religioner och andliga rörelser än någon gång i den kända världshistorien. När det gäller wicca-rörelsen utformades den på 1900-talet av Gerald Gardner, som i sin tur inspirerades av Margaret Murray, som misstolkade källorna om tidigmoderna häxförföljelser och trodde att de utpekade häxorna hade varit anhängare av en dold religion. Belägg saknas fullständigt, men idéerna satte fantasin i rörelse.

2024-12-02 08:42:06 - Dick Harrison

Fråga Gäller tillnamnet i Olof Skötkonung. Jag har sett funderingar om skatt resp att sköte syftat på att han var barn då han valdes. Men jag läste just i Skånelagen att det finns ett begrepp "skötning" som innebär en ceremoni vid överlåtelse av jord. Ordet är kopplat till sköte men inte i betydelsen om barnet. Begreppet ska även finns i Göta landslagar. Jag har aldrig sett detta övervägas eller argumenterat kring. Kan det vara en möjlig tolkning ?

Paul (72 år) - 2024-05-21 14:07:54

Svar

Det i särklass mest sannolika är att tillnamnet syftar på skatt. På fornnordiskt original lyder hans namn Óláfr skautkonungr, vilket är lättast att länka till termen skatt. Exakt vad som avsågs är dock okänt. Vi har inga belägg för att Olof tog upp skatt av sina undersåtar (det svenska skatteväsendet utvecklades först på 1200-talet). Däremot vet vi att han var den förste svenske kung som lät prägla mynt, vilka gärna uppfattades som silverskatter.

2024-11-30 10:38:57 - Dick Harrison

Fråga Varför var fruar skrivna i männens pass under typ 1800-talet.

Anton (17 år) - 2024-05-13 19:11:51

Svar

Därför att kvinnorna inte var myndiga. Ogifta kvinnor var omyndiga ända till 1863. Föräldrarna bestämde över döttrarna, vare sig de senare ville eller inte, och när de gift sig hamnade de under makarnas förmyndarskap. Detta ändrades först 1921.

2024-11-30 10:41:01 - Dick Harrison

Fråga Har Sverige haft något som liknar inbördeskrig?

Thomas (80 år) - 2024-05-08 18:51:26

Svar

Ja, vi har haft många fejder av inbördeskrigskaraktär. Under medeltiden var detta mycket vanligt: många kungar tvingades sätta av tid till att bekämpa rivaliserande tronpretendenter, även inom den egna familjen (till exempel inbördeskriget mellan Valdemar och Magnus Ladulås på 1270-talet, eller inbördeskriget mellan Birger och hans bröder Erik och Valdemar i början av 1300-talet). På 1400-talet rådde tidvis närmast endemiskt inbördeskrig (se till exempel på tiden mellan 1464 och 1471). Ett senare inbördeskrig, som fick stor betydelse för hela Nord- och Östeuropa, är fejden mellan Sigismund och hertig Karl på 1590-talet. Efter att Karl segrat fortsatte Sigismund kampen från Polen, och det dröjde till 1660 innan man slutligen grävde ned stridsyxorna.

2024-11-30 10:44:16 - Dick Harrison

Fråga Ang. Revolutionen 1848 Paris Trikoloren
Min farfars morfar Per Albert Schedin, som var färgaregesäll förde dagbok under sin resa på kontinenten 1845-1848. Han vistades i Paris Jan-Nov 1848 och deltog lite halvhjärtat i upplopp. Han kastade sten, sköt 4 skott, var vakt på några ställen men mest förfasade han sig. 20 April Skriver han: ”Uti Ereporten L’ Etoil voro fanor uppflänsade på en för tillfället smakfullt bygd läktare som var intagen av den Provisoriska regeringen..Hela tracktens Militär samlades om morgonen på Plats Bastilj och derifrån Regementsvis med beständig musik och Sång……afgaf de gamla och erhöllo nya Fanor, som voro vid stången vit och röd och på stång ändan Republikens Hufvud förgyllt. De gamla förbrändes.” MIN UNDRAN: Hur såg flaggan ut? Är det samma flagga som Dick Harrison skriver om i SvD 14/7 2011? Jag tycker beskrivningarna inte riktigt stämmer överens. Per Albert brukar vara pålitlig så även prof. Harrisson Jag blir mycket tacksam för svar. Vänliga Hälsningar Annika Nilsson

Annika Nilsson (79 år) - 2024-05-08 12:30:40

Svar

Jag vet inte vilken flagga din farfars morfar såg, men det är väl belagt hur Frankrikes flagga förändrades 1848, eftersom man grälade intensivt om vilka färger man skulle ha (röd flagga? traditionell trikolor? trikolor med annan färgordning?, osv.). Mellan 24 februari och 5 mars hade Frankrike officiellt en trikolor med (från vänster) färgordningen blå-röd-vit. Sedan återgick man till ordningen blå-vit-röd.

2024-12-02 09:06:30 - Dick Harrison