Konflikt och motstånd

Under hösten arrangerar vi fem seminarier. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.
En traditionsenlig eftersits kommer att äga rum efter seminariet den 16/12, mer info kommer på vår mejllista med tiden.
Väl mött! /Magnus

Måndagen 16/9, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Kristoffer Ekberg
Varning för de gröna! Miljömotståndets svenska historia (utkast bokinledning)

Denna presentation utgår från ett utkast till inledningen på en bok om det svenska miljömotståndets historia. Boken argumenterar för att miljöfrågan under 1970-talet och framåt kom att skapa en ny konfliktlinje inom svensk politik som också kom att influera frågor bortom miljöskydd och föroreningar. Den svenska regeringens ambitiösa miljöpolitik i linje med nya diskussioner om resursuttömning, förgiftning och föroreningar samt den framväxande miljörörelsen skapade samtidigt en motrörelse. Till skillnad från den amerikanska motrörelsen kom den svenska att bli mindre konfrontativ, men ändock betydande. I boken argumenterar jag för att den svenska motrörelsens ansträngningar utgör en viktig delförklaring i den svenska politikens och ekonomins förändring efter 1970-talet. 
 
Kristoffer Ekberg är historiker och verksam vid avdelningen för humanekologi, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.

Måndagen 7/10, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Josefin Hägglund
Andra tider, andra valmöten! Representationsstrider vid 1880-talets valmöten i Stockholm (artikelutkast)

”Andra tider, andra valmöten!” utropade en tidningsrapport från ett valmöte i Stockholm 1882. Från att har utgjort en förutsägbar ritual, där stadens storborgerlighet utsåg riksdagskandidater utan större diskussion, var det enligt skribenten tydligt att nya grupper nu ville blanda sig i leken. Josefin Hägglund ventilerar ett artikelutkast som utifrån pressmaterial undersöker hur 1880-talets alltmer högljudda krav på att ge nya grupper politiskt inflytande märktes på Stockholms valmöten. Artikeln undersöker hur nya grupper kunde göra anspråk på – eller hindras från att göra anspråk på – rättigheter till representation genom deltagande i valmöten. 
Josefin Hägglund är doktor i historia och forskare vid Malmö universitet. 

Måndagen 28/10, 13:15-15:00, LUX: 332 (Blå rummet), Kristin Linderoth
Den bortglömda protestvågen? Välfärdsanställdas vilda strejker i Sverige 1980–1990 (artikelutkast)

Kristin Linderoth presenterar ett utkast till vetenskaplig artikel om vilda strejker i svensk välfärd 1980–1990. Syftet med artikeln är att kartlägga vilka vilda strejker under perioden som genomfördes som protester mot förändringar av verksamhetens förutsättningar, exempelvis mot budgetåtstramningar eller nedläggningar. Materialet består av statistik från Statens förlikningsmannaexpedition, samt nyhetsartiklar om aktionerna. Kartläggningen är en delstudie i forskningsprojekt ”Den glömda protestvågen?”, där de vilda välfärdsstrejkerna 1980–1990 utforskas som en del av en större konflikt om den offentliga sektorns utformning och roll i det svenska samhället.
Kristin Linderoth är fil. dr. i genusvetenskap och verksam som forskare i historia vid Lunds universitet.

Måndagen 2/12, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Per Altermark
Regleringen av stadsrummet i det sena 1800-talets Stockholm (avhandlingsinledning)

Denna text utgörs av inledningskapitlet till Pär Altermarks avhandling, som undersöker regleringstekniker riktade mot stadsrummet i Stockholm under det sena 1800-talet. Avhandlingen vilar mot tre parallella, och mer avgränsade, delstudier som var och en fokuserar på olika försök att reglera stadens fysiska platser under 1800-talets sista decennium. Delstudierna berör följande fält: 1) reglering av ”störande” och avvikande personer i stadsrummet, 2) organisering av stadsrummet genom det fysiska byggandet av staden, 3) ordnandet av stadsrummet genom hantering av stadens sanitära situation. Genom alla dessa delstudier löper ett fokus på hur man begripliggjorde, kategoriserade och framställde de problem och omständigheter som olika regleringstekniker riktade sig mot. Avhandlingen genomsyras därför av ett intresse för de epistemologiska ”förutsättningarna” för olika regleringar av stadsrummet. 

Pär Altermark är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet.

Måndagen 16/12, 15:15-17:00, LUX: 332 (Blå rummet), Andrés Brink Pinto
Politiskt gränshållande genom hundra år av Lunds universitets historia (paper)

Det övergripande syftet med det här pappret är att söka nyansera och historisera ett fenomen som jag väljer att benämna politiskt gränshållande kopplat till undervisning på svenska universitet och högskolor. Politiskt gränshållande i högre utbildning definieras i denna studie som konflikter mellan studenter och lärare om undervisningens innehåll och/eller genomförande som artikuleras eller förstås genom en politisk kontext. För att uppfylla syftet kommer jag att dels göra en inventering av fall under perioden 1920–2013, dels undersöka ett fall djupare och då svara på följande frågor:
1.    Vilka gränser är det som testats? 
2.    Hur har studenter, lärare och institutioner som varit del i konflikten agerat?

Andrés Brink Pinto är docent i historia, verksam vid Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
Detta seminarium följs av traditionsenlig eftersits, mer information kommer på mejllistan när det närmar sig skarpt läge.