Under våren arrangerar vi fyra seminarier. Jag skickar ut påminnelser och texter på vår mejllista cirka en vecka före varje seminarium.

Väl mött! 

/Magnus

Måndagen 27/1, 13:15-15:00, LUX:332 (Blå rummet), Andrés Brink Pinto

Politiskt gränshållande genom hundra år av Lunds universitets historia (paper)

Det övergripande syftet med det här pappret är att söka nyansera och historisera ett fenomen som jag väljer att benämna politiskt gränshållande kopplat till undervisning på svenska universitet och högskolor. Politiskt gränshållande i högre utbildning definieras i denna studie som konflikter mellan studenter och lärare om undervisningens innehåll och/eller genomförande som artikuleras eller förstås genom en politisk kontext. För att uppfylla syftet kommer jag att göra en inventering av fall under perioden 1920–2013 och därigenom kunna beskriva:

1. Vilka gränser är det som testats?
2. Hur har studenter, lärare och institutioner som varit del i konflikten agerat?

Andrés Brink Pinto är docent i historia, verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Måndagen 3/3, 13:15-15:00, LUX:331 (Lagerbring), Gustav Svensson

”Boykotta Mattssons bier!” – bojkotten som politiskt verktyg i 1890-talets Malmö (artikelutkast)

I februari 1892 inleddes en arbetsmarknadskonflikt vid Mattssons bryggeri i Malmö. Arbetarna vädjade i en kollektiv skrivelse om att återanställa en uppsagd bryggmästare, vilket ledde till att företagschefen kände sig kraftigt förolämpad. Med stöd av styrelseordförande F. H. Kockums krävde han en ursäkt. Arbetarna vägrade och avskedades. Det blev inledningen på en bojkottningskampanj av Mattssons öl. I den här artikeln undersöker jag bojkotten som ett verktyg i arbetarrörelsens konfliktrepertoar under slutet av 1800-talet. Syftet är att undersöka bojkotten som ett verktyg för politisk kamp i en formativ period av den malmöitiska arbetarrörelsens historia. Jag kommer att göra en inventering av bojkotter i staden under 1880- och 1890-talet, för att sedan genomföra en mikrohistorisk fallstudie av bojkotten mot Mattssons bryggeri.

Genom att undersöka i vilka situationer bojkott utlystes och med vilka argument man motiverade dessa vill jag skapa ökad förståelse för bojkotten som kampmedel under en given historisk tidsperiod, samt de spänningar som präglade stadens politiska liv.

Gustav Svensson är master i historia, verksam som museivärd på Kulturen.

Måndagen 7/4, 15:15-17:00, LUX:331 (Lagerbring), Martin Ericsson

Skogsbrottslighet och skogsupplopp i Sverige, 1835–1860 (utkast till forskningsansökan)

Med tanke på vilken central roll skogen spelar i svensk kultur och ekonomi finns det förvånansvärt lite forskning om människans relation till den. Och för den som går ut i skogen för att finna lugn och inre harmoni kan det komma som en överraskning att de svenska skogarna vid 1800-talets mitt skakades av våldsamma konflikter. Skogsbrottsligheten, alltså att landsbygdens människor brukade skogen på ett sätt som överheten och de stora skogsägarna inte såg som legitimt, var omfattande och framhölls som ett allvarligt problem i samhällsdebatten. I vissa delar av Sverige tog konflikten form av våldsamt motstånd mot skogvaktare och andra myndighetspersoner, och i minst fem fall eskalerade motsättningarna till upplopp där militär användes för att återställa ordningen. Vad har dessa motsättningar att säga om 1800-talets svenska konfliktlandskap? Och vad säger de om människors sätt att se på äganderätt och naturresurser? Martin Ericsson håller på att initiera ett projekt om dessa frågor, och på seminariet diskuteras hans utkast till forskningsansökan.

Martin Ericsson är docent i historia, verksam vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Måndagen 26/5, 15:15-17:00, LUX:332 (Blå rummet), Fredrik Egefur

"En annan väg: Ungsocialisterna och striden om socialdemokratins vägval 1897–1910" (bokapitel)
Ungsocialisterna var Socialdemokraternas första ungdomsförbund. Det grundades 1897 och uteslöts ur partiet 1908. Förbundets mål var att samla unga aktivister för politisk kamp och i deras egna ögon stod de för ett radikalt och framåtskridande sätt att föra fram sina åsikter. Redan 1903 splittrades dock förbundet, på initiativ från en samling mer partilojala aktivister. Under de följande åren radikaliserades förbundet och som en av följderna började polisen ofta övervaka ungsocialisternas offentliga möten. Samtidigt dömdes åtskilliga aktivister till fängelsestraff för antimilitaristisk propaganda eller värnpliktsvägran och inte minst för ett antal mycket uppmärksammade våldsdåd

När det socialdemokratiska partiet 1908 tröttande på återkommande attacker mot sin politik och sina ledare valde man att agera mot de båda informella ledarna för ungsocialisterna Hinke Bergegren och Carl G. Schröder som uteslöts vid partikongressen våren 1908. Samma höst valde ungsocialistiska förbundet att lämna moderpartiet och istället kanalisera sin politik via dels det nystartade Ungsocialistiska partiet, dels den fackliga syndikalistiska organisationen SAC.

Seminariet behandlar ett kapitel i en tänkt bok om ungsocialisterna.

Fredrik Egefur är fil.dr. i historia verksam vid Arbetarrörelsens arkiv i Skåne och Malmö universitet.

Detta seminarium följs av traditionsenlig eftersits, mer information kommer på mejllistan när det närmar sig skarpt läge.