Forskning
Forskning i ämnet historia
Historieämnet har en tydligt markerad samhällsrelevans och historiker spelar en viktig roll i samhällsdebatten. Detta gäller i hög grad för Historiska institutionen i Lund, vars lärare/forskare ofta framträder i massmedia som experter och kunskapsförmedlare. Forskningen i historia i Lund har länge haft en kulturhistorisk inriktning men på senare tid har också en mer socialhistoriskt inriktad forskning vuxit fram. Forskningen inom ämnet är mycket bred ämnesmässigt, teoretiskt och metodologiskt. Tidsmässigt spänner den över tidig medeltid till nutid med en viss tyngdpunkt på tidigmodern tid och på nittonhundratalet. En del av forskningen riktas mot skola och historiebruk i bred mening. Historieämnet i Lund har ambition att vara ledande nationellt och med forskningsmiljöer som väcker nyfikenhet internationellt.
Forskningens innehåll
Ämnets forskning rör förhållanden både i och utanför Sveriges gränser. Till den internationellt präglade forskningen hör arbeten om europeiska statsbildningsprocesser, folkmord i europeisk historiekultur samt kommunismens och nationalsocialismens historia i ett komparativt perspektiv. På senare år har globalhistoria fått en alltmer framträdande plats med studier av Sveriges relationer till Nordafrika under äldre tid, global känslohistoria och slaveriets historia. En kunskapshistorisk forskningsmiljö har tagit form och vuxit sig stark under de senaste åren. Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK) har snabbt etablerat sig som en attraktiv miljö för forskare från andra lärosäten i och utanför Sverige. Ett ytterligare forskningsfält som är växande inom ämnet i Lund är digitalisering och remediering av historiska källor.
Flera forskare fokuserar på religionens roll i samhälle och kultur. Också denna tematik behandlas i ett brett internationellt perspektiv. Genushistoria inbegriper studier om manlighet, global genushistoria, sträcker sig över långa tidsperspektiv och uppvisar ett brett teoretiskt spektrum. Ett annat forskningsfält är den moderna populärkulturen. Här finns forskning om vardagsliv, samhällsbilder och olika kulturella uttryck i veckopress, film och fotografi. Utmärkande för denna kulturforskning är dess ambition att sätta den kulturella sfären i relation till politik och samhälle.
Sedan flera decennier bedrivs forskning i arbetarhistoria. En del av denna verksamhet är lokaliserad till Centrum för arbetarhistoria. Forskare med förankring i denna forskningstradition har med inspiration från främst brittisk socialhistorisk forskning studerat klassformering, arbetarkultur och upplopp. På senare år har även miljöhistoriska perspektiv och forskning om politisk radikalism introducerats.
Seminarier och forskarskolor
Historiska institutionen har ett stort seminarieutbud. För närvarande har vi specialseminarier för Arbete och försörjning, Konflikt och motstånd, Förmoderna seminariet, Historiedidaktiska seminariet, Kunskapshistoriska seminariet, Globalhistoriska seminariet, Studier av antisemitism och Förintelsen, Seminariet för Öresundsregional historia. Flera seminarier har en tvärvetenskaplig inriktning och samverkar med andra ämnen och institutioner vid Lunds universitet. Se kalendariet för aktuella seminarier. Kontakta seminarieledaren om du är intresserad.
• Forskarseminarier (historia)
• Kalendarium
Sedan 2001 är historieämnet vid Historiska institutionen värd för Nationella forskarskolan i historiska studier i samarbete med Malmö högskola, Södertörns högskola, Linnéuniversitetet och (sedan 2011) Göteborgs universitet. Detta har gett en unik volym för forskarutbildningen.
