Av Pia [dot] romare [at] fsi [dot] lu [dot] se (Pia Romare) - publicerad 23 februari 2018 Bättre mobiler, solceller och LED-belysning. Den gemensamma nämnaren för att förbättra elektronikens transistorer eller belysningens dioder, är de ytterst, ytterst små halvledare som kallas nanotrådar. Fotomontage: Catrin Jakobsson Snabbare, effektivare, tunnare, energisnålare! Dessa är en del av ledorden för

https://www.lu.se/artikel/ny-teknik-visar-hur-nanotradar-fods - 2025-04-23

Av Pia [dot] romare [at] fsi [dot] lu [dot] se (Pia Romare) - publicerad 23 februari 2018 Foto: Shutterstock Roboten på sjukhuset någonstans i Sverige är uppkopplad och redo att operera. Kirurgen, som befinner sig i ett annat land, styr den avancerade operationen. Detta är framtiden: trådlös kirurgi via internet. Men kommer vi kunna lita på att denna trådlösa uppkoppling via ”molnet” är tillräckli

https://www.lu.se/artikel/snabb-och-saker-datakraft-nar-det-behovs - 2025-04-23

Publicerad 26 november 2018 Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier Sociala medier-flöden, uppkopplade hem, algoritmer och källkritik. Intresset för alla aspekter av artificiell intelligens är stort och nyligen deltog över 150 forskare på en heldag om samhällskonsekvenserna av AI. Här resonerar några av dem om framtida utmaningar. Stefan Larsson, jurist, rättssociolog och docent i teknik

https://www.lu.se/artikel/tv-forskare-om-framtidens-ai - 2025-04-23

Av evelina [dot] linden [at] luhm [dot] lu [dot] se (Evelina Lindén) - publicerad 26 november 2018 Sofia Cinthio är Historiska museets biträdande chef och har arbetat under hela året med att ge våningsplanet för medeltida kyrklig konst ett varsamt men genomgripande ansiktslyft. Foto: Evelina Lindén Efter närmare ett år av ombyggnad och renoveringar, öppnar Historiska museet vid Lunds universitet i

https://www.lu.se/artikel/historiska-museet-slar-upp-portarna-igen - 2025-04-23

Av Pia [dot] romare [at] fsi [dot] lu [dot] se (Pia Romare) - publicerad 26 november 2018 På framtidens meny kan vi bli serverade mat gjorda av tång, insekter eller restprodukter från växtodling som raps eller potatis. Men vad blir de totala kostnaderna i slutänden – inte bara för konsumenter utan även för miljö och klimat? Vi bör dra ner på köttätandet och äta en huvudsakligen vegetarisk eller re

https://www.lu.se/artikel/ata-nytt-kanske-ratt-men-inte-latt-0 - 2025-04-23

Publicerad 30 november 2018 Den nya järnmolekylen. Illustration: Nils Rosemann. Nu har forskare för första gången lyckats skapa en järnmolekyl som kan fungera både som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el. Resultatet i studien visar att denna järnmolekyl kan ersätta de dyrare och mer sällsynta metaller som används idag. Vissa fotokatalysatorer och solcell

https://www.lu.se/artikel/lysande-jarnmolekyl-kan-ge-billigare-solenergi - 2025-04-23

Av marianne [dot] sandberg [at] iiiee [dot] lu [dot] se (Marianne Sandberg) - publicerad 28 november 2018 Per Mickwitz har utsetts till föreståndare för Internationella miljöinstitutet för perioden 2019–2021.  Per Mickwitz är för närvarande forskningsdirektör vid Finlands miljöcentral (SYKE) där han även bedriver forskning inom ramen för en professur. Han tillträder som föreståndare för Internatio

https://www.lu.se/artikel/mickwitz-ny-forestandare-internationella-miljoinstitutet - 2025-04-23

Publicerad 28 november 2018 Juridiken kan främja hållbarheten bättre än idag, enligt Staffan Michelsson. Bild: Lena Michelsson. Han inledde sin karriär med att stämma BT Kemi 1976. På fredag disputerar miljörättsadvokaten Staffan Michelson i rättssociologi. I sin avhandling har han tagit reda på hur miljöengagerade personer och företag kan ta hjälp av juridiken för att främja arbetet för en hållba

https://www.lu.se/artikel/miljorattsadvokatens-tre-hallbarhetstips - 2025-04-23

Publicerad 29 november 2018 Professorerna Yann Clough och Marie Dacke. Foto: Kennet Ruona respektive Erik Thor. Lunds universitet får drygt 41 miljoner prestigefyllda kronor från Europeiska forskningsrådet. Pengarna går till två nya forskningsprojekt inom biologi respektive miljöforskning. Den ena satsningen handlar om att tränga in i en av djurvärldens allra känsligaste biologiska kompasser. Det

https://www.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-biologisk-kompass-och-pollinerande-insekter - 2025-04-23

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 30 november 2018 Här, i Nederländerna, har forskarna simulerat 18 års sommartorka genom att förhindra att nederbörd når marken. Foto: Evy de Nijs Forskare vid Lunds universitet har i samarbete med kollegor från Amsterdams universitet undersökt hur 18 års torka påverkar de miljarder livsviktiga bakterier som lever i marken un

https://www.lu.se/artikel/historiskt-klimat-viktigt-markens-svar-pa-framtida-klimatforandringar - 2025-04-23

Publicerad 30 november 2018 Universitetshuset. Fotograf: Cecilia Schubert Vinnova satsar nu på nio pilotprojekt där universitet och högskolor ska ta fram korta kurser för yrkesverksamma specialister. Två av dessa förläggs till Lunds universitet. I dagarna står det klart att universitetet får medel för att utveckla uppdragsutbildningar inom områdena AI och krishantering. – Det är två områden där nä

https://www.lu.se/artikel/nya-satsningar-pa-ai-och-krishantering-yrkesverksamma - 2025-04-23

Publicerad 3 december 2018 Bruce Karstadt, föreståndare för American Swedish Institute i Minneapolis, och Helle Vandkilde, professor i arkeologi vid Aarhus universitet, utses till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet. Bruce Karstadt utses till hedersdoktor för sina mångåriga insatser för svensk kultur och svensk-amerikanska relationer i USA. Karstadt är sedan 1990 verks

https://www.lu.se/artikel/forestandare-svenskt-amerikanskt-institut-och-framstaende-dansk-arkeolog-blir-hedersdoktorer - 2025-04-23

Publicerad 4 december 2018 Olika sorters fibroblaster - infärgade med olika färger - i brösttumörvävnad: Bild av Chris Madsen, Lunds universitet Vid vissa cancerformer bildas bindväv runt och inom tumören. En hypotes som fram till nu inte har bevisats, är att det finns flera olika sorters bindvävsceller som har olika funktion och som därmed kan påverka tumörens utveckling på olika sätt. Men nu har

https://www.lu.se/artikel/fel-sorts-bindvavsceller-ger-samre-prognos-brostcancer - 2025-04-23

Av hanna [dot] holm [at] cec [dot] lu [dot] se (Hanna Holm) - publicerad 4 december 2018 Mätutrustning i Norunda Foto Anders Båth Regionala mätningar av växthusgaser är avgörande för att förstå hur klimatförändringen utvecklas. Lunds universitets mätstation i Norunda har tillsammans med ytterligare 14 europeiska stationer som mäter växthusgaser nu certifierats för standardiserad dataproduktion. Mä

https://www.lu.se/artikel/standardiserad-matning-av-vaxthusgaser-bidrar-till-att-forutsaga-och-motverka-klimatforandringen - 2025-04-23

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-04-24

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-04-24

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-04-24

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-04-24

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-04-24

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-04-24