Publicerad 27 augusti 2013 Tack vare de senaste årens utveckling av smidigare och tekniskt mer avancerade proteser kan allt fler äldre amputerade lära sig gå. Gåskolan på Akademiska sjukhuset i Uppsala spelar en viktig roll för rehabiliteringen. Kärlkirurgen Tor Hierton insåg tidigt att amputerade var en eftersatt patientgrupp. Fram till 1960-talet var det inte ovanligt att patienterna "förtvinade

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-fler-aldre-lar-sig-ga-efter-amputation - 2025-04-23

Publicerad 4 september 2013 Vilka genvarianter ökar risken för hjärtinfakt, och på vilket sätt? Kan man sålla fram personer med hög risk så att de får en förebyggande behandling som de kanske missar idag, medan andra samtidigt slipper åratals medicinering i onödan? Och finns det mer att göra, genom speciella koständringar eller nya läkemedel, för dem som bär på riskgenerna?
 Det är huvudfrågorna i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gener-och-mattnadshormon-bakom-hjartinfarkt-ger-fernstrompris-vid-lunds-universitet - 2025-04-23

Publicerad 9 september 2013 Låga halter av det nervskyddande proteinet Heat shock protein 27 i blodet kan vara förklaringen till att patienter med diabetes får skador i perifera nerver. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Avhandlingen är gjord i samarbete med Handkirurgin på Malmö Universitetssjukhus och Lunds universitet. Perifer neuropati (nervskador) är en vanlig komplikation vid dia

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-halter-av-nervskyddande-protein-hos-diabetiker - 2025-04-23

Publicerad 10 september 2013 Tarmbakterier som skyddar mot stroke, hjärtrisk hos diabetiker och mättnadshormon som är farligt för kvinnor. I Hjärtrapporten 2013, lyfter Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fram fem av de viktigaste forskningsupptäckterna under året som gått. Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjartrapporten-2013-fem-stora-forskningsframsteg - 2025-04-23

Publicerad 11 september 2013 Var femte till tionde typ 2 diabetiker uppskattas i dag behandlas med DPP-4-hämmare, ett läkemedel som motverkar att det blodsockersänkande hormonet GLP-1 bryts ned i kroppen. Bakom upptäckten står professor Bo Ahrén, verksam vid Lunds universitets diabetescentrum. Vid den stora europeiska diabeteskonferensen, EASD, som äger rum i Barcelona 24-28 september, då forskare

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dpp-4-hammare-fran-ide-till-lakemedel - 2025-04-23

Publicerad 12 september 2013 Med omkring 600 000 patienter i Sverige och 350 miljoner patienter i andra länder är diabetes en av världens stora folksjukdomar. Det "Stora nordiska priset" från Eric K Fernströms stiftelse, med en prissumma på en miljon kronor, går nu till den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop från Lunds universitet. Leif Groops specialitet har kallats för "genfiske"

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefyllt-miljonpris-till-diabetesforskare-i-malmo - 2025-04-23

Publicerad 16 september 2013 Den 24-27 september arrangeras European Association for the Study of Diabetes, EASD, i Barcelona. Dit reser forskare från hela världen för att presentera nya resultat och ta del av nya rön. Lunds universitets Diabetescentrum representeras i år av ett 20-tal forskare. Här berättar några av dem om vad det är de ska presentera. Tina Rönn: Mekanismen bakom träningens hälso

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-svenska-forskare-presenterar-ny-diabetesforskning - 2025-04-23

Publicerad 16 september 2013 Många patienter med diabetes har en fördröjd magsäckstömning vilket ger symtom som illamående, kräkningar och aptitlöshet. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att en kost bestående av mat som lätt faller sönder till små partiklar, till exempel kokt potatis och fiskgratäng, kan ge en effektiv hjälp. Ungefär 35 procent av alla diabetespatienter drabbas av följds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kost-som-minskar-magproblem-vid-diabetes - 2025-04-23

Publicerad 17 september 2013 Den 23 september inleds European Association for the Study of Diabetes, EASD, i Barcelona. 18 000 diabetesforskare från hela världen möts för att presentera och ta del av nya forskningsrön. Från Lunds universitets diabetescentrum deltar bland andra Hanna Skärstrand, Anders Rosengren (som även mottar utmärkelsen Rising Star) och Leif Groop som nyligen utsetts till prist

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-forskning-battre-diagnos-och-behandling - 2025-04-23

Publicerad 17 september 2013 Innovation prioriteras högt inom Lunds universitets diabetescentrum. Vi delar diabetespatienternas frustration och därför arrangerar vi ett seminarium för att öka innovationstakten. I slutändan handlar det hela om att kunskapen som vår forskning genererar ska skapa värde för patienten. Diabetes är en av de snabbast växande sjukdomarna globalt och riskerar att utgöra de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forkorta-vagen-mellan-laboratoriet-och-patienten - 2025-04-23

Publicerad 18 september 2013 Levnadsvanor och livsvillkor är fortsatt av stor och avgörande betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet som syftar till att öka kunskapen om hur socioekonomiska förutsättningar hänger samman med övervikt och fetma i den skånska befolkningen. - Ojämlikheten ökar i hela landet och som en del av detta även ojämlik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-overvikt-och-livsvillkor - 2025-04-23

Publicerad 18 september 2013 Ungefär 90 procent av medicinerna på marknaden fungerar som tänkt bara på cirka 40 procent av de patienter för vilka de är avsedda. Traditionell medicinering har i princip sett likadan ut världen över fram till nu. Du har fått en sjukdom, precis som din granne, arbetskamrat eller kusin, och därefter skrivs det ut en medicin som du ska ta för att tillfriskna eller åtmin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/traffsaker-screening-och-individanpassad-medicinering - 2025-04-23

Publicerad 23 september 2013 Flera olika råd om ändrade matvanor kan leda till lägre vikt hos personer med fetma. Därför är det bra med ett brett utbud av kostråd. På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd. Vi vet inte heller hur de olika kostråden påverkar hälsan på längre sikt. Hjärt-kärlsjukdom är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kostrad-vid-fetma-sbu-ger-gott-betyg-lchf - 2025-04-23

Publicerad 1 oktober 2013 Mitt forskningsfält är organspecifika autoimmuna sjukdomar, skriver Corrado Cilio i samband med sin professorsinstallation. Det är kroniska inflammatoriska sjukdomar som utvecklas när vita blodkroppar angriper kroppens organ och de egna cellerna. Hos friska människor är immunsystemet utrustat med olika reglerande mekanismer som bidrar till immunologisk tolerans, det vill

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-professor-kommunicerande-celler-reglerar-typ-1-diabetes - 2025-04-23

Publicerad 3 oktober 2013 Fettcellerna spelar en viktig roll i att kontrollera energibalansen i kroppen främst genom att hålla en jämvikt mellan fettupptag och fettfrisättning, något som vid viktuppgång lätt kan bli obalanserat. Här sammanfattar Elin Banke den forskning hon presenterar i sin doktorsavhandling. Fetma ökar snabbt i alla delar av världen och anses idag vara en folksjukdom. Fetma är e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fet-koppling-mellan-overvikt-och-diabetes - 2025-04-23

Publicerad 7 oktober 2013 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2013 ska delas lika mellan James E. Rothman, Randy W. Schekman och Thomas C. Südhof för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler. Upptäckter som har beröringspunkter med diabetes. Årets Nobelpris belön

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin - 2025-04-23

Publicerad 10 april 2019 I samhällen där befolkningen lever på svältgränsen är typ 2-diabetes en ovanlig sjukdom. I samhällen där det finns god tillgång på kaloririk mat är den vanlig, men det är stor skillnad i benägenheten att utveckla sjukdomen från individ till individ.  - Man ska absolut inte skuldbelägga, men genom att ändra levnadsvanor kan man göra väldigt mycket. Vi eftersträvar att försö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-ar-en-komplex-sjukdom - 2025-04-23

Publicerad 12 april 2019 Det senaste decenniet har kunskapen om hur våra gener påverkas av vår livsstil - ett forskningsfält som kallas epigenetik - ökat explosionsartat. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat det vetenskapliga kunskapsläget inom epigenetik kopplat till fetma och typ 2-diabetes i en reviewartikel den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Epigenetiska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-paverkar-livsstilen-vara-gener - 2025-04-23

Publicerad 17 april 2019 I Skåne kan nyfödda screenas för typ 1-diabetes och celiaki. Fler än beräknat har visat sig ha förhöjd risk att bli sjuka och ett trettiotal barn i Skåne har redan rekryterats till forskningsstudier som syftar till att förhindra sjukdomarna. Mamma Ellen Skoog och Otto deltar i studien där man testar om man kan vänja immunförsvaret vid oralt insulin. Forskningssjuksköterska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-identifierar-hogriskbarn - 2025-04-23

Publicerad 26 april 2019 Indiska kvinnor är både yngre och smalare än svenska kvinnor när de utvecklar graviditetsdiabetes, visar en ny studie från Lunds universitets Diabetescentrum. Forskarna fann även en genvariant som ökar risken för graviditetsdiabetes hos svenska kvinnor men som tvärtom visade sig ha en skyddande effekt hos de indiska kvinnorna. Bild: Dreamstime Graviditetsdiabetes karaktäri

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/graviditetsdiabetes-i-indien-och-sverige - 2025-04-23