Idag bedrivs flera olika forskningsprojekt med anknytning till miljön vid Arbetarhistoria.

De stridbara svenskarna

Magnus Olofsson, Andrés Brink Pinto, Mathias Johansson

Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen av Sveriges demokratisering genom att undersöka förändringar av det politiska bruket av det offentliga rummet 1820 till 1939. Utgångspunkt för projektet är att offentliga möten i Sverige år 1820 var förbjudna, och kunde mötas med militärt våld. Men år 1939 var offentliga möten inte bara var tillåtna, utan många människor i Sverige hade då hade kunskap om och tillgång till det offentliga rummet för att göra politik. Hur denna process gick till, när de stora förändringar kom, om det fanns geografiska skillnader, och vilka grupper som var innovatörer, är inte känt. Det är det vi vill undersöka. Projektet använder digitala metoder (en “AI”) för att leta igenom Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar efter olika typer av offentliga möten, allt från upplopp till folkmöten till demonstrationståg.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Domestic Life in the Public Sphere: Swedish Trade-Union Press 1945–1965.

Emma Hilborn

Den svenska fackförbundsrörelsen var under 1900-talet en av världens starkaste och i denna rörelseorganisering har fackförbundens medlemstidningar spelat en central roll. Trots det har denna press till stor del förbisetts av forskningen. Syftet med detta projekt är undersöka den offentlighet som LO:s medlemstidningar utgjort i Sverige 1945–1965. Genom att närma mig fackförbundspressen som offentlighet, vill jag dessutom överbrygga den uppdelning mellan vardagsliv och politiska beslut som ofta präglat forskningen.

Forskningsprojektet finansieras av Ridderstads stiftelse.

Den bortglömda protestvågen? Välfärdsanställdas vilda strejker i Sverige 1980-1990

Kristin Linderoth, Magnus Olofsson

I projektet "Den bortglömda protestvågen?" undersöks välfärdsanställdas olovliga strejker 1980–1990 som en del av en konflikt om den offentliga sektorns organisation och roll i det svenska samhället. Projektet bidrar med ny kunskap om välfärdsanställdas arbetsvillkor och kollektiva handlingsutrymme under en formativ men relativt outforskad period i svensk modern historia. Ett mål med att studera de kvinnodominerade vilda strejkerna i välfärden är att komplettera uppfattningen om olovliga strejkaktioner som framför allt förknippade med 1970-talets politiska radikalism och med manliga arbetare i industrin. Ett annat är att utmana bilden av 1980-talet som en mellanperiod efter kvinnokampens och arbetarkampens tid och före den nyliberala omvandlingen av offentlig sektor. 

Forskningsprojektet finansieras av Crafoordska stiftelsen, stiftelsen Ebbe Kock och Helge Ax:son Johnsons stiftelse.